Panelen - Auris

Panel

Helge Rask-Andersen, audiolog

Minoo Azizi, audionom AF Hörsel

Stefan Stenfelt, civilingenjör

Gerhard Andersson, psykolog

Petra Andersson, audionom

Helena Koos, jurist

Finns nya behandlingar via internet?

Nummer 6 • 2020

Fråga

Har det kommit nya typer av internetbehandling för tinnitus och hörselrehabilitering de senaste åren? Jag tänker närmast på att den tekniska utvecklingen går framåt och datorernas och mobiltelefonernas kapacitet ökar.

Svar

Det pågår forskning och vad gäller internetbehandling så sker forskningen nu i England och USA. I Sverige pågår inte någon studie just nu.
Tidigare har även hörselrehabilitering via internet testats. Det som framkommit i forskningen är att behandlingsresultaten ser ut att hålla även i andra länder. Programmen har uppdaterats och moderniserats men är i grunden lika de som utvecklades i Sverige för 20 år sen vad gäller tinnitus.

Det stämmer att utvecklingen går snabbt framåt. För oss i vården måste lösningarna vara säkra och användarvänliga. En del produkter på marknaden är inte lämpliga i vården men det finns lösningar för exempelvis videokommunikation.

Läs mer

Gerhard Andersson, psykolog

Hur kan man få otoscleros?

Nummer 5 • 2020

Fråga

Jag har tinnitus och hörselnedsättning samband med otoskleros? Hur kan man få otoskleros och vad är det?

Svar

Det är en förändring i benet som omger innerörat med stark ärftlig benägenhet som oftare förekommer hos kvinnor, särskilt efter graviditet.
Det finns ett inflytande av hormoner.

Även män kan ha otoskleros utan att det finns någon speciell anledning annat är att det ofta finns en ärftlig komponent. Hörselnedsättningen är som regel ett så kallat ledningshinder genom att stigbygeln delvis växer fast i ovala fönstret.

Ibland kan sjukdomen drabba stora delar av benkapseln runt innerörat så att även innerörat påverkas och ger då upphov till en nervhörselnedsättning av varierande slag. Det kan även ge tinnitus. När stigbygeln enbart växer fast eller dess rörlighet minskar kan man också få tinnitus, som oftast lindras av operationen när man förbättrar ljudets överledning till innerörat med en protes.

Läs mer

Helge Rask-Andersen, audiolog

Skiljer skadlighet vid olika frekvens?

Nummer 4 • 2020

Fråga

Är höga ljud mer skadliga för hörseln vid höga frekvenser än vid låga frekvenser?

Svar

Höga diskantljud upplevs ofta som obehagligare, men man kan inte generellt säga att höga frekvenser är mer skadliga än låga. När det gäller buller är det den totala energin i ljudet som är avgörande.
Risken för skada står i direkt proportion till ljudnivå och hur lång tid man utsätts för ljudet.
Det mänskliga örat är generellt mest känsligt för frekvenser runt 1 000 hertz, det vill säga att vi hör bäst där.

Det tycks dock vara så att det område i snäckan som är känsligast för skador finns i diskanten, kring området
4 000–6 000 hertz och det är i första hand där skador uppstår i hårcellerna och nerven.

Läs mer

Helge Rask-Andersen, audiolog