Panelen

Svar

Något förenklat kan man säga att ett musikprogram är ett mindre avancerat program än de program som används för att lyssna på tal. Musikprogram har generellt sett färre signalbehandlande funktioner än de program som används för att lyssna på tal.
Dom flesta hörapparater har ett musikprogram som ett tillvalsprogram. Det betyder att du och din audionom kan välja att aktivera detta vid utprovning. När du lyssnar på musik får du ”trycka” fram musikprogrammet på hörapparatens reglage, eller via en fjärrkontroll eller app.

Det finns även hörapparater som gör detta val med automatik. Du får fråga din audionom vad som gäller för just din hörapparat.
Min erfarenhet är att några patienter har mycket glädje av ett specifikt musikprogram. Men det är mer vanligt att man inte märker någon större skillnad mellan ett musik­program eller ett lyssningsprogram för tal.

Svar

Orsaken är antagligen att örontrumpeten inte luftar örat sedan barndomen. Då uppstår undertryck i mellanörat och det fylls ut med sekret från slemhinnan.Detta får till följd att hörseln sjunker. Istället för örontrumpetens luftning sätter man då in rör. Bekymret är att de ofta åker ut. Att sätta röret framtill samt med flänsar kan göra att röret sitter längre tid.

En annan möjlighet är att försöka kirurgiskt sondera upp örontrumpeten och sätta in en silikonfilm i örat med en tunga ut i örontrumpeten i syfte att hålla örontrumpeten öppen. Ytterligare en möjlighet är att med laser bränna ett hål i trumhinnan. Detta hål kan ha mindre tendens att läka ihop vilket annars sker väldigt snabbt eftersom trumhinnan har en sådan fantastisk läkningsförmåga.

Svar

Orsaken är fortfarande okänd. Många menar att det föreligger en inflammation i innerörat men bevisen är inte så övertygande.
Nyligen publicerades en spansk studie som visar att patienter med dubbelsidig menière har en gen som leder till ökad inflammationsbenägenhet i innerörat. Enkelsidig menière har ej undersökts.
Den orsak som anses troligast är en obalans mellan två salthaltiga vätskor i innerörat, endolymfa och perilymfa.
Endolymfan finns inuti snäckan och båggångarna. Hos personer med Menières sjukdom finns det för mycket endolymfa. Vätsketrycket leder till en svullnad i innerörat, som i sin tur gör att varken balansapparaten eller hårcellerna i snäckan fungerar som de ska.

Våra studier i Uppsala visar intressanta fynd vad gäller vätskeupptaget i innerörat. Dessa innebär att man kan se var endolymfan dräneras.
Vi ser också att vätskeupptaget verkar ske genom speciella celler i innerörat.
Dessa kan också producera vätska och kan eventuellt ge upphov till så kallade ”hydrops” som innebär en vätskeansamling i innerörat vid menière.
Vi har också funnit hormon­receptorer i innerörat som kan reglera vätskeupptaget.
Ämnet methylprednisolon har vid en nyligen publicerad kontrollerad studie visat sig ha effekt liknande en gentamycininjektion, men utan de risker för hörseln som gentamycin kan ha.

Methylprednisolon är ett syntetiskt binjurebarkshormon som förutom kortisoneffekten också har effekt på receptorn för ovannämnda hormon som styr jonbalansen i kroppen och som vi funnit nyligen uttryckt i det mänskliga örat.
Det skulle kunna vara mer positivt för att återställa dålig jonbalans i örat. Effekten är större än när man
använder sig av sedvanligt kortison (dexamethason).

vi den första balansnervavskärningen genom så kallad retrosigmoidal nervavskärning tillsammans med neurokirurger i Uppsala.
Det innebär att man opererar bakom örat inne i skallen, mot lillhjärnan där balansnerven går in i hjärnan.
Metoden är relativt svår tekniskt men effektiv vid bekymmersam menière där andra metoder ej har haft effekt.