Panelen

Svar

När en person har haft mycket bekymmer med öronen från barndomen och uppåt och haft inopererade rör så länge blir trumhinnorna lätt tunna och sköra.
Den som har förändrade trumhinnor med tunna ärr ska vid besvär med vax gå till en öronläkare och få öronen rensugna. Man får ej spola för då händer det lätt att trumhinnan spricker och det blir mer bekymmer.
Sprej kanske kan användas men det är inte heller bra om det visar sig att det skulle finnas ett mindre hål på trumhinnan.

Innan man spolar öronen måste man kolla om patienterna haft bekymmer med öronen och undersöka att trumhinnorna är normala. Har man haft rör i tio år kan trumhinnorna ha läkt men ha tunna ärr som är sköra.

Svar

Symtom på vaxpropp kan vara att du hör sämre eller får lock i ett öra. Det kan klia eller göra ont också i hörselgången.
Hörselgångsinsatser i öronen och hörapparater gör att vaxet ansamlas och att det inte transporteras ut normalt. Då kan man behöva ta bort vax med jämna mellanrum.
Som vuxen kan man försöka att behandla själv. På apotek finns öronspray eller örondroppar som kan lösa upp proppen eller göra den mjuk. Ofta medföljer en gummiballong med pip som används för att spola bort vaxet.
Man ska inte använda receptfria läkemedel mot vaxproppar på barn.

Hos läkaren kan man försiktigt spola ut vaxproppen med ljummet vatten. Man kan också ta bort den med hjälp av instrument eller suga ut proppen. Ibland är vaxet ovanligt segt och kan vara svårare att få bort själv.

Idag förekommer oriktig reklam på nätet att man kontinuerligt skall rengöra öronen från vax och att vax är skadligt. Det är fel. Vaxet skyddar istället öronen från infektioner och hörselgången är utrustad med en sinnrik transportkedja av hud som automatiskt transporterar ut vaxet till mynningen.
Om man manipulerar och sticker in tops i hörselgången störs vaxtransporten och det bildas proppar istället.
Vissa personer kan dock ha ovanligt trånga hörselgångar och då ansamlas lättare vax som kan behövas tas bort.

Svar

I samarbete med forskare i olika länder har vi nu åtminstone lite information om just detta.
I Tyskland och England har KBT, kognitiv beteendeterapi, visats fungera lika bra som när vi gjort studier här i Sverige.
Möjligen är vi ganska lika i dessa länder och har en sjukvårdsförsäkring som täcker de flesta.
Men sedan har vi forskning som pågår i USA samt även en del som är riktad mot spansktalande i USA.
Där har behandlingen fungerat för dem som går igenom behandlingen men vi har sett fler avhopp.

Det är en utmaning att kulturanpassa behandlingar vilket vi gjorde men det kan även bero på skillnader i exempelvis försäkringssystem. Just nu är behandlingen på väg att översättas till turkiska för att prövas i Turkiet vilket blir en spännande fortsättning.

När det gäller frågan om personer med enbart hörselnedsättning har nytta av KBT så finns det inte lika mycket forskning som när det gäller personer med tinnitus.
Vad gäller hörselskadade har vi gjort en del forskning och i en avhandling av psykolog Peter Molander presenterades en studie som visade att KBT med inriktning mot acceptans kan fungera.
Den studien var nätbaserad och skulle behöva följas upp med fler studier. Men svaret är att man kan ha nytta av KBT för problem som gäller tankar, beteenden och känslor.
Jag träffar ofta personer med hörselskada i mitt kliniska arbete på sjukhuset i Linköping där vi jobbar i team.