En del av Hörselskadades Riksförbund

Panelen

Har du en fråga? Mejla till Auris@hrf.se och skriv Panelen i menyraden.

 

Panel

Helge Rask-Andersen, audiolog
Minoo Azizi, audionom AF Hörsel
Stefan Stenfelt, civilingenjör
Gerhard Andersson, psykolog
Petra Andersson, audionom
Josefine Frisk, jurist

Hur leds ljud via skallbenet?

Nummer 1 • 2022

Fråga

Hur fungerar benledd ljudöverföring och hur bra resultat kan det ge?

Svar

Det fungerar så att ljudet i luften omvandlas till skallvibrationer av en vibrator.
Dessa vibrationer överförs till benet runt örat och där skapas rörelse hos vätskan i innerörat och hos benen i mellanörat som till slut ger upphov till en rörelse hos de sensoriska cellerna i innerörat.
För de sensoriska cellerna är det ingen skillnad om ljudet kommer den vanliga vägen eller via benledning, och man kan inte höra på en enskild ton om ljudet är luftlett eller benlett.
Däremot så upplevs ljudet olika om det kommer via luften eller benet, och för ljud som innehåller många olika frekvenser så kan ljudupplevelsen vara olika, man brukar säga att ljudet färgas eller filtreras olika.

 

Benledd ljudöverföring fungerar i princip lika bra som vanlig luftledd ljudöverföring.
Problemen är av teknisk natur, till exempel så krävs det mer energi att få ljudet till skallbenet så de högsta förstärkningarna som kan göras med vanliga benledningshörapparater är lägre än för motsvarande luftledningsapparater.

 

Det innebär att benledningsapparater inte kan användas om hörselskadans orsak till största delen finns i innerörat eller hörselnerven (så kallad sensorineural hörselnedsättning).
Däremot påverkas inte benledningen nämnvärt av ett ledningshinder (när orsaken finns i mellanörat, till exempel otoscleros) och benledningshörapparater fungerar ofta utmärkt för personer med dessa problem.
En annan begränsning är att låga frekvenser är svåra att återskapa med benledningsteknik eftersom det kräver att vibratorn ska skaka ”hela” huvudet.

 

För högre frekvenser blir skakningarna så små att huvudet inte berörs vid ljudstimuleringen.
För riktigt höga frekvenser kan huden dämpa vibrationerna och om vibratorn ligger an mot huden är det svårt att återskapa högfrekventa ljud men det går oftast bra om vibratorn kopplar direkt mot skallbenet.

Läs mer

Stefan Stenfelt, civilingenjör

Hur leds ljud via skallbenet?

Ska man själv försöka ta bort vax?

Nummer 1 • 2022

Fråga

Finns det något bra sätt att själv ta bort öronvax?

Svar

Nej, inget ska stickas in i våra öron. Felaktigt är också att öronvax är något dåligt. Tvärtom är öronvax väldigt fint. Sur miljö och håller öronen fria från infektioner.

 

Först när vi själva manipulerar med instrument uppstår bekymmer. Fortfarande gäller ”enbart armbåge” i öronen. Även lite mjukare saker är skadliga för våra öron och särskilt trumhinnan. De personer som har besvär kan vara de med trånga hörselgångar men de kan rensugas av öronläkare en gång om året.
Vax produceras av körtlar i hörselgången på ett smart sätt och blandas med epitelialt keratin. Det bildas från keratin som avsöndras som skivepitelceller från trum­hinnans yttersida.

 

Med hjälp av ett fantastiskt inbyggt transportband så transporteras det automatiskt ut till hörselgångsmynningen. Detta band störs av manipulering. Där faller det ut eller personen kan själv med finger lösa ut det.
Inga vilda djur på savannen behöver gå till öronläkare för rensugning eller använda instrument. Det har naturen sett till och evolutionen. Den zebra som får vaxproppar ligger illa till.

Läs mer

Helge Rask-Andersen, audiolog

Ska man själv försöka ta bort vax?

Finns samband med utmattning?

Nummer 6 • 2021

Fråga

Finns det några samband mellan tinnitus och utmattningssyndrom?

Svar

I enskilda fall kan det absolut vara så att de hänger ihop. Så svaret är ja. Däremot är det viktigt att se till hela patienten.

 

Det kan ju vara så att patienten har två problem som inte direkt hänger ihop men förvärrar helheten. Det vi har mest erfarenhet av är nog depression som kan kräva behandling. Stress är en annan faktor som hänger ihop med utmattning.

Läs mer

Gerhard Andersson, psykolog

Finns samband med utmattning?