En del av Hörselskadades Riksförbund

Panelen

Har du en fråga? Mejla till Auris@hrf.se och skriv Panelen i menyraden.

 

Panel

Helge Rask-Andersen, audiolog
Minoo Azizi, audionom AF Hörsel
Stefan Stenfelt, civilingenjör
Gerhard Andersson, psykolog
Petra Andersson, audionom
Josefine Frisk, jurist

Tips för att tala med anhöriga?

Nummer 4 • 2022

Fråga

Vilka tips kan du ge för kommunikationen mellan anhöriga och personer med hörselnedsättning och/eller tinnitus?

Svar

Vi forskar just nu om hur det är för anhöriga till personer med tinnitus.
I vår senaste studie såg vi att det var mycket vanligt att tinnitus påverkade relationen negativt. Men nästan lika många rapporterade positiva effekter som ökade kunskaper.

 

I min egen verksamhet vid sjukhuset händer det att anhöriga är med. När det gäller barn och unga är det ofta så, men vid enstaka tillfällen även för vuxna.
Vad gäller kommunikation vid hörselnedsättning finns det bra tips gällande hörtaktik, några exempel:

 

  • Tala inte förrän du befinner dig i samma rum som den du vill tala med och har den personens uppmärksamhet och tänk på att inte hålla handen för munnen när du talar.
  • Tala tydligt och i normal samtalston.
  • Om någon inte hör, upprepa inte samma sak flera gånger. Försök formulera om det med andra ord.
  • Fler råd finns på Hörsellinjen.se under fakta och råd, tips för samtal med nedsatt hörsel.
Läs mer

Gerhard Andersson, psykolog

Tips för att tala med anhöriga?

Svårt för ljudet av min egen röst?

Nummer 3 • 2022

Fråga

Jag har svårt för ljudet av min egen röst när jag använder hörapparater. Är det vanligt och vad kan man göra?

Svar

Det är inte ovanligt. En studie av min doktorand Johanna Hengen visar att 45 procent av nya hörapparatanvändare rapporterar problem med upplevelsen av den egna rösten.
Vid nyanpassning för erfarna brukare var motsvarande siffra 58 procent. Att siffran är högre förklaras av att en större andel av de erfarna har kraftigare hörselnedsättning och därmed en större andel som använder proppar istället för öppen anpassning. Kraftigare förstärkning påverkar också upplevelsen negativt.
Det finns ett samband med att större hörselnedsättning och tätare insatser ger större egenröstproblem. Det man brukar göra är att öka ventilationen om det är en propp och justerar förstärkningen i de låga frekvenserna.

 

Man behöver träna på att höra sin egen röst igen eftersom hörapparaten förändrar både den och andra röster.  Vi håller för närvarande på att analysera ytterligare mekanismer som kan förklara egen-röst problem, men det är för tidigt att ge några konkreta resultat.

Läs mer

Stefan Stenfelt, civilingenjör

Skillnad om man vet tinnitusorsak?

Nummer 3 • 2022

Fråga

Brukar det vara skillnad mellan hur en person hanterar tinnitus om man är säker på orsaken (till exempel en dokumenterad bullerskada) jämfört med när det är mer oklart vad det beror på?

Svar

Jag har inte märkt någon stor skillnad. Det är inte alls säkert att det blir bättre av att veta anledningen. Exempelvis har jag träffat många patienter genom åren som bittert ångrat att de gick på ”den där konserten”. Självfallet är det viktigt att diskutera hur det är för den enskilda patienten.

 

Ett annat vanligt scenario är att en svagare tinnitus funnits med länge men att den senare förvärras av exempelvis en livshändelse eller hörselskada. Men för många är det oklart när tinnitus började och de har ingen klar uppfattning om vad det var som orsakade tinnitus.

Läs mer

Gerhard Andersson, psykolog

Skillnad om man vet tinnitusorsak?