En del av Hörselskadades Riksförbund

Panelen

Har du en fråga? Mejla till Auris@hrf.se och skriv Panelen i menyraden.

 

Panel

Helge Rask-Andersen, audiolog
Minoo Azizi, audionom AF Hörsel
Stefan Stenfelt, civilingenjör
Gerhard Andersson, psykolog
Petra Andersson, audionom
Helena Koos, jurist

Vad finns det för myter om tinnitus?

Nummer 7 • 2019

Fråga

Vilka är de vanligaste myterna om tinnitus?

Svar

Tidigare var det vanligt att man förknippade tinnitus med självmord. Det är mycket sällsynt och hänger nästan uteslutande samman med att man i övrigt mår mycket dåligt psykiskt.
Med andra ord stämmer inte myten att tinnitus är förknippat med kraftigt ökad risk för självmord. Däremot kan såna tankar förekomma.

 

En annan myt som vi mer sällan hör om nuförtiden är att man skadar sig mindre av musik man tycker om.
I detta sammanhang bör det påpekas att musik och ”fritidsbuller” fortfarande är en vanlig orsak till hörselnedsättning och i och med det tinnitus. Vi har inte nått ändra fram vad gäller att före­bygga hörselskador och tinnitus.

Läs mer

Gerhard Andersson, psykolog

Hur får jag använda mina hjälpmedel?

Nummer 6 • 2019

Fråga

Får man använda arbetshjälpmedel på fritiden?

Svar

Om man har fått sina hjälpmedel via Arbetsförmedlingen, anses det som arbetshjälpmedel som ska användas i arbetet. Behöver personen hjälpmedel även på sin fritid är det hörselvården som har ansvaret. Vi är noga med att informera om att de man får som arbetshjälpmedel är till för att användas just där.

 

Om hjälpmedlet försvinner eller går sönder under en fritids­aktivitet är det oklart vem som ansvarar för kostnaden. Det är också viktigt att hjälpmedlet finns tillgängligt på arbetsplatsen.

Läs mer

Minoo Azizi, audionom AF Hörsel

Vad diskuteras i rehabilitering?

Nummer 6 • 2019

Fråga

När patienter deltar i hörsel­rehabilitering. Vilka är de vanligaste problemen som dyker upp i diskussionerna, och vad kan man göra åt dem?

Svar

När rehabilitering sker i grupp blir frågorna som tas upp mycket beroende på gruppens medlemmar. Men sedan brukar rehabilitering fokusera vissa teman och problem som deltagarna sannolikt har.
Några exempel kan vara gruppsamtal, erfarenheter av hörapparat, hur man kan hantera situationer när kommunikationen inte fungerar, men även de känslor som kan finnas som att känna sig utanför.

 

En rehabiliteringsmetod som prövats i Sverige kallas ACE, Active Communication Education, och i den metoden arbetar man med problemlösning som ett sätt att komma tillrätta med olika typer av svårigheter.

Läs mer

Gerhard Andersson, psykolog