Panelen

Svar

När det gäller överkänslighet för ljud är det viktigt att göra en ordentlig utredning först.
Om allt är i sin ordning med öronen, det vill säga inga akuta sjukdomar, så kan vi gå vidare med gradvis träning vilket sker utifrån kognitiv beteendeterapi.

I praktiken innebär det dels att se till att inte befinna sig för mycket i tystnad (ljudberikning men mest i form av bakgrundsljud) och dels att gradvis träna sig på ljud som ”de flesta” inte störs av och kan hantera utan att behöva använda hörselskydd.

Observera att det inte rör sig om skadliga ljud utan sådana som personer med hyper­acusis har svårt för, slutmålet kan till exempel vara att kunna delta i en middag.
När vi jobbar med tinnitus ingår fler metoder, men vi tar upp ljudkänslighet även i tinnitusbehandlingen.

Svar

Orsaken till att det skorrar kan vara att det är för mycket bas. Det ser ut som att det finns en möjlighet att justera basen på Sonumaxx 2.4.
Det kan också bero på att signalnivån till slingenheten är för hög och därför distorderar den, vilket låter som ett skorrande.

Detta kan alltid bli ett problem när man kopplar ihop olika system och det borde finnas möjlighet att ställa in känsligheten på signalnivå ut från tv:n eller nivån in på slingenheten. Hur slingenheten ställs in borde audionom eller den som sålt den kunna svara på. Om det går att reglera på tv:n får man kolla upp med säljaren/tillverkaren.

Det är också möjligt att du behöver skaffa en digital-till-analog-omvandlare. Sådana finns att köpa på den öppna marknaden.

Svar

På 1980-talet när allt-i-örat (AIÖ) modellen var förhållandevis ny så utgjorde dessa cirka 20–25 procent av alla hörapparater som vi provade ut.
Valet av AIÖ-modell gjordes vanligtvis av estetiska skäl, då den ansågs som mer diskret.

Idag tror jag att antalet nya användare av AIÖ-modellen ligger runt cirka 5 procent.
Orsaken till denna minskning har gissningsvis att göra med utvecklingen av bakom-örat-modellen (BÖ). Den har gått mot mindre storlek av själva hörapparaten, men framför allt diskretare alternativ till den gjutna insatsen. Därmed anses numera dessa som mer estetiskt tilltalande val än AIÖ-modellen.
Bortsett från vilka synpunkter man har på utseendet av AIÖ-modellen så finns det nog bara en akustisk fördel och det är mikrofonplaceringen.

På AIÖ-modellen sitter den nära hörselgången vilket är mer naturligt än på en BÖ-modell där de sitter bakom örat.
Nackdelarna med AIÖ-modellen är fler. För att nämna några så har de kortare livslängd, då de utsätts för mer ogynnsamma förhållande på grund av sin placering i hörselgången där de är mer utsatta för vax och fukt.
De kräver även mer service under sin livslängd på grund av detta. Användaren kan vanligtvis ej erhålla låneapparat vid reparation.
De är svårare att hitta på grund av sitt utseende och färg om de tappas bort och en ”ny” nackdel är att AIÖ-modellen ej går erhålla som uppladdningsbart alternativ, så som det ser ut idag.

Tack Annette!

Det här var Annette Antonssons sista svar i Panelen. Hon har bestämt sig för att trappa ned på arbetet som audionom och tycker att det är dags för någon annan att ta över i Auris panel.

Under 14 år har hon svarat på omkring 40 frågor om allt från teleslingor, streamers och appar till utprovningar, vax och olika hörapparattyper.
Auris riktar ett stort tack till Annette Antonsson för den här tiden och önskar henne allt gott i framtiden!

Redaktionen