Panelen

Svar

Symtom på vaxpropp kan vara att du hör sämre eller får lock i ett öra. Det kan klia eller göra ont också i hörselgången.
Hörselgångsinsatser i öronen och hörapparater gör att vaxet ansamlas och att det inte transporteras ut normalt. Då kan man behöva ta bort vax med jämna mellanrum.
Som vuxen kan man försöka att behandla själv. På apotek finns öronspray eller örondroppar som kan lösa upp proppen eller göra den mjuk. Ofta medföljer en gummiballong med pip som används för att spola bort vaxet.
Man ska inte använda receptfria läkemedel mot vaxproppar på barn.

Hos läkaren kan man försiktigt spola ut vaxproppen med ljummet vatten. Man kan också ta bort den med hjälp av instrument eller suga ut proppen. Ibland är vaxet ovanligt segt och kan vara svårare att få bort själv.

Idag förekommer oriktig reklam på nätet att man kontinuerligt skall rengöra öronen från vax och att vax är skadligt. Det är fel. Vaxet skyddar istället öronen från infektioner och hörselgången är utrustad med en sinnrik transportkedja av hud som automatiskt transporterar ut vaxet till mynningen.
Om man manipulerar och sticker in tops i hörselgången störs vaxtransporten och det bildas proppar istället.
Vissa personer kan dock ha ovanligt trånga hörselgångar och då ansamlas lättare vax som kan behövas tas bort.

Svar

I samarbete med forskare i olika länder har vi nu åtminstone lite information om just detta.
I Tyskland och England har KBT, kognitiv beteendeterapi, visats fungera lika bra som när vi gjort studier här i Sverige.
Möjligen är vi ganska lika i dessa länder och har en sjukvårdsförsäkring som täcker de flesta.
Men sedan har vi forskning som pågår i USA samt även en del som är riktad mot spansktalande i USA.
Där har behandlingen fungerat för dem som går igenom behandlingen men vi har sett fler avhopp.

Det är en utmaning att kulturanpassa behandlingar vilket vi gjorde men det kan även bero på skillnader i exempelvis försäkringssystem. Just nu är behandlingen på väg att översättas till turkiska för att prövas i Turkiet vilket blir en spännande fortsättning.

När det gäller frågan om personer med enbart hörselnedsättning har nytta av KBT så finns det inte lika mycket forskning som när det gäller personer med tinnitus.
Vad gäller hörselskadade har vi gjort en del forskning och i en avhandling av psykolog Peter Molander presenterades en studie som visade att KBT med inriktning mot acceptans kan fungera.
Den studien var nätbaserad och skulle behöva följas upp med fler studier. Men svaret är att man kan ha nytta av KBT för problem som gäller tankar, beteenden och känslor.
Jag träffar ofta personer med hörselskada i mitt kliniska arbete på sjukhuset i Linköping där vi jobbar i team.

Svar

Det fungerar så att ljudet i luften omvandlas till skallvibrationer av en vibrator.
Dessa vibrationer överförs till benet runt örat och där skapas rörelse hos vätskan i innerörat och hos benen i mellanörat som till slut ger upphov till en rörelse hos de sensoriska cellerna i innerörat.
För de sensoriska cellerna är det ingen skillnad om ljudet kommer den vanliga vägen eller via benledning, och man kan inte höra på en enskild ton om ljudet är luftlett eller benlett.
Däremot så upplevs ljudet olika om det kommer via luften eller benet, och för ljud som innehåller många olika frekvenser så kan ljudupplevelsen vara olika, man brukar säga att ljudet färgas eller filtreras olika.

Benledd ljudöverföring fungerar i princip lika bra som vanlig luftledd ljudöverföring.
Problemen är av teknisk natur, till exempel så krävs det mer energi att få ljudet till skallbenet så de högsta förstärkningarna som kan göras med vanliga benledningshörapparater är lägre än för motsvarande luftledningsapparater.

Det innebär att benledningsapparater inte kan användas om hörselskadans orsak till största delen finns i innerörat eller hörselnerven (så kallad sensorineural hörselnedsättning).
Däremot påverkas inte benledningen nämnvärt av ett ledningshinder (när orsaken finns i mellanörat, till exempel otoscleros) och benledningshörapparater fungerar ofta utmärkt för personer med dessa problem.
En annan begränsning är att låga frekvenser är svåra att återskapa med benledningsteknik eftersom det kräver att vibratorn ska skaka ”hela” huvudet.

För högre frekvenser blir skakningarna så små att huvudet inte berörs vid ljudstimuleringen.
För riktigt höga frekvenser kan huden dämpa vibrationerna och om vibratorn ligger an mot huden är det svårt att återskapa högfrekventa ljud men det går oftast bra om vibratorn kopplar direkt mot skallbenet.