Panelen

Svar

Det betyder att det bildats ett hål i benkapseln (latin: capsula otica) som omger det mänskliga innerörat. Oftast sitter det i den övre vertikala båggången och det verkar som om hålet bildas under livet. Varför vet man inte.
Det betyder att hörseln blir mycket känsligare och kan innebära att man blir extremt ljudkänslig. Till och med kroppsegna ljud kan höras i extrema fall såsom ögon­rörelser, och ibland föreligger tinnitus.

På hörselprovet ser man ett falskt ledningshinder. Falskt ledningshinder uppstår på grund av att benledningshörseln förbättras till värden under 0 dB medan den konduktiva hörseln ligger kvar.
Takfönstersyndrom diagnosticeras med datortomografi då man kan se ett hål eller en liten öppning på båggången.
Hörapparat är kontra­indikerad (ska inte användas reds. anm.) och behandlingar som till exempel KBT ger troligen ringa effekt.
Det kan behandlas med kirurgi ifall man har mycket svåra besvär. Då täpper man helt enkelt till hålet. Det finns lite olika metoder för detta. Man skall överväga operation av van kirurg om syndromet utgör ett invalidiserande tillstånd. Det görs bland annat i Uppsala.

Svar

Det som vanligtvis ger våra brukare problem är när synen  och finmotoriken är försvagad. Det gäller då att som audionom, tillsammans med brukaren, komma fram till den modell av hörapparat som den enskilde brukaren klarar av att hantera. Det är viktigt då det annars är stor risk att de inte kommer till användning.
Varje hörapparatmodell har sina fördel och nackdelar vad det gäller hanteringen.

Det är bra om den blivande brukaren har möjlighet att via skriftlig information bekanta sig med de olika modellerna innan besöket hos audionomen.
Lösningen är inte alltid att välja en större modell av hörapparater utan det gäller att hitta ”rätt” modell. Ibland kan det bara vara så att det krävs lite mer tid för träning, kanske till och med ett extra besök.

Svårigheten att hantera sina hörapparater är ofta ett övergående problem. Den stora utmaningen för alla nya användare av hörapparater brukar vara att vänja sig, och acceptera alla nya ljud via hörapparaterna.

Svar

Plötslig hörselnedsättning betyder en nervhörselnedsättning som tros vara orsakad av antingen viruspåverkan, alternativt en störning av blodcirkulationen till innerörat. Vilken orsaken är går oftast inte att ta reda på idag.
Specifika infektioner kan föreligga. Ofta vaknar patienten upp på morgonen med lock för ena örat. Det drabbar som regel ett öra.

Det kan också vara en enkel vaxpropp och en läkare bör därför undersöka hörselgången.
Nedsättningen brukar vara partiell och ofta förbättras hörseln spontant något eller helt inom en vecka.
Ungefär en tredjedel kan bli helt återställda, en tredjedel förbättras hörseln och för en tredjedel blir det ingen förbättring.
Det kräver akutremiss till en ÖNH-akutmottagning och bedömning inom ett dygn för eventuellt medicinsk behandling efter diagnos och med hörselprov. Man brukar försöka med kortisonbehandling.

Ska behandlingen ha effekt bör den sättas in tidigt. Har det gått mer än en eller två veckor är det sannolikt ingen idé att sätta in behandling.
Hörselnedsättningen drabbar ofta en stor del av frekvensområdet. Om det rör sig om en fluktuerande bashörselnedsättning är det inte plötslig hörselnedsättning utan sannolikt Meniéres sjukdom om det är kombinerat med yrsel och tinnitus.
Som patient bör man fundera över om man befinner sig i en uttalad stressituation i livet och försöka åtgärda det som orsakar ökad stress.

Förr la vi in patienten akut på avdelningen med ett dropp som stimulerade blodcirkulationen. Det gör man inte idag då det finns svaga bevis för att det har effekt. Bra var det dock att fixera patienten i sängen som kunde stressa ned och man upplevde ofta att patienterna kunde vara ytterst stressade. Man kan ju tänka sig att ett ökat adrenalinpåslag försämrade blodcirkulationen till innerörat.

I sällsynta fall kan orsaken vara ett akustikusneurinom och man bör utreda med magnetkameraundersökning, MR, vid alla fall med plötslig hörselnedsättning.