Kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning har fått en CI-del där både vårdgivare och patienter svarar på enkäter.
I Sverige finns sju CI-team, i Göteborg, Lund, Linköping, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro.
Patienter och vårdgivare ska nu fylla enkäter i samband med operationen och vid uppföljningen efter tolv månader.
– Alla CI-team jobbar på lite olika sätt, men alla har uppföljning efter tolv månader och vi vill inte införa något som ställer extra krav på klinikerna. Det är också en ganska bra tidpunkt att göra uppföljning efter ett år, säger Åsa Skagerstrand.
– Om det dröjer kanske patienten har hunnit glömma, men det är viktigt att rehabiliteringen hinner bli färdig så det får inte vara för tidigt.
Vårdgivarna noterar bland annat vilken metod som använts vid operationen, typ av implantat och patientens audiogram med mera.
– Vi vill utvärdera skillnader mellan fabrikat, operationsmetoder för att kunna visa vad som ger förbättringar och vad som inte gör det.
det kommer att ta tid innan CI-registret är tillräckligt stort för att man ska kunna dra tillförlitliga slutsatser av informationen.
– Det opereras ungefär 200 vuxna per år så det dröjer ett par år innan vi har byggt upp en tillräcklig mängd.
I det kvalitetsregister som redan finns för vuxendöva och som började byggas upp 2015 ingår drygt 4 700 personer och av dessa har knappt 10 procent fått CI, men de kommer inte att ingå i den nya CI delen eftersom den bygger på att det ställs fler och helt nya frågor kring operationen med mera.
Åsa Skagerstrand tror att när registret fylls på undan för undan kommer man så småningom att kunna kombinera registren och få fram bättre underlag för vilka personer som är aktuella för CI.
– Förhoppningsvis leder det också till att fler får information, blir utredda för CI och opereras, säger hon.
Fotnot: Läs mer på hnsv.registercentrum.se. Det finns även ett nationellt kvalitetsregister för hörselrehabilitering som drivs av Hörselbron, se Auris 5/2021.