En del av Hörselskadades Riksförbund

Fråga & svar Nummer 1 • 2020

Vanligt med ljudintolerans

Upp till nio procent av svenskarna kan ha ljudintolerans,vilket innebär att de besväras av ljud som de flesta inte störs av. Detta enligt en doktorsavhandling av Johan Paulin, forskare i psykologi vid Umeå universitet.

Johan Paulin har doktorerat om känslighet för ljud.

Var går gränsen för ljudintolerans?
– Det finns ingen standardiserad definition vad jag vet. Ofta verkar det handla om en sammanlagd bedömning utifrån hörseltest, mätning av vid vilken decibelnivå ett ljud uppfattas som smärtsamt och kanske någon form av enkät.

Är det samma sak som hyperacusis?
– Jag använder ljudintolerans som ett paraplybegrepp när vi störs av ljud på nivåer som de flesta inte borde reagera på. Det innefattar hyperacusis som innebär svårare besvär. Våra data är bland annat hämtade från miljöhälsostudien i Västerbotten med cirka 3 500 deltagare och av dem var det cirka två procent som hade sina besvär diagnosticerade av läkare.

Vilken typ av ljud orsakar mest obehag?
– Det verkar variera mycket från person till person. För en del kan det vara tidningsprassel eller porslin, för andra tuggande eller luftkonditionering.

Var det många som även hade hörselnedsättning?
– Det är vanligt med både hörselnedsättning och tinnitus. De ljudintoleranta i undersökningen hade också i större utsträckning andra sjukdomar. Till exempel förekom en klar överrepresentation av utbrändhet, depression, stress, adhd, fibromyalgi och muskelvärk.
– Det förekommer inom så pass olika sjukdomar och även på egen hand så jag anser att det finns fog för att betrakta det som en separat sjukdom som bör studeras närmare.

Är det skillnad mellan olika åldersgrupper?
– Jag har funnit att 9 procent definierar sig själva som ljudintoleranta, medan motsvarande siffra för en population i yrkesverksam ålder är 5,5 procent.

Vilka följder kan ljudintolerans få?
–Det kan vara väldigt påfrestande. I min avhandling såg jag att de vanligaste psykosociala problemen som personerna i yrkesverksam ålder upplevde var relaterade till upplevelsen av brist på socialt stöd, bristande belöningar på arbetsplatsen och oro, till exempel för att bli uppsagd, förflyttad och för att byta kontorsmiljö etcetera.
– Vi gjorde även en studie i laboratoriemiljö där vi undersökte hur personer reagerade på ljud över en längre tid. Deltagarna delades in i tre grupper baserat på egenskattad ljudintolerans. Resultaten visade att gruppen med hög intolerans också upplevde ljuden som obehagligare, presterade sämre på testuppgifter och att även deras hjärtslagsfrekvens påverkades.

Hur kan man underlätta för den här gruppen?
– Till exempel att man blir mer medveten när man planerar offentliga miljöer, arbetsplatser och butiker. Hög musik i affärer kanske ökar konsumtion, men den kan även skrämma bort många människor. Likaså kan ett öppet kontorslandskap ställa hårda krav på individer som behöver en lugn, tyst plats för att kunna arbeta.
– Högt buller inom till exempel industrin och i bostadsområden är i nuläget ganska väl reglerat, men inga sådana regler finns när det gäller ljud under gränsvärdena, även om behovet finns för ett flertal personer.