En del av Hörselskadades Riksförbund

Hörselvård Auris nyhetsbrev • juni 2022

Svar om hörselvård inför valet

Auris har till partierna i riksdagen ställt sex frågor med anknytning till hörselvård och hörselskadade.

Svaren tyder på en rörande enighet om att hörselvården ska vara jämlik och att det inte ska finnas orimliga skillnader i avgifter mellan olika delar av landet.
Flera svarar till exempel att de vill ha nationella riktlinjer för att avgifterna inte ska bli oskäliga och att hörapparater och andra hjälpmedel bör ingå i högkostnadsskyddet. Trots det är det ett faktum att det under de senaste 15–20 åren har skapats stora skillnader mellan regionerna när det gäller avgifter inom hörselvården. En reflektion blir då om regionpolitikerna verkligen är medvetna om de respektive partilinjerna?

Frågorna handlar om avgifter, hörselvård, hörselkunskap på äldreboenden, arbetslivet, hörseltest och textning. Partiernas svar kommer i ordningen: KD, MP, M, S, L, C och SD.

1. Anser ni att det ska vara enhetliga avgifter för hörselvård i hela landet?

Vi vill att det ska tas fram nationella riktlinjer för hjälpmedel, rehabilitering och habilitering.

Hörapparater ska ingå i högkostnadsskyddet.

Vi anser att man bör se över om hörapparater ska kunna ingå i högkostnadsskyddet. Detta i syfte att få en mer likvärdig hörselvård.

Regionerna ansvarar för hörselvården och det är därför rimligt att de bestämmer avgifterna. Vissa skillnader är en naturlig följd av det kommunala och regionala självstyret, men oskäliga skillnader är inte acceptabla. Socialstyrelsen ska följa upp hjälpmedelsbehovet och avgifterna.

Vi ska vara grindvakt, så att avgifter på hjälpmedel inte blir oskäliga. Oavsett var i landet man bor är svaret enkelt: jämlik tillgång till hjälpmedel till rimlig kostnad.

Det behövs en tydlig nationell styrning för en jämlik hjälpmedelsförskrivning.

Ur ett patientperspektiv framstår det som orimligt varför man ska tvingas betala hundratals eller tusentals kronor för något som är kostnadsfritt i andra delar av landet. Vi vill att kommuner och regioner tar fram gemensamma riktlinjer för att minska skillnaderna av olika vårdavgifter.
Jämlik vård och jämförbara priser ska vara ett långsiktigt mål oberoende var man bor.

2. Hur vill ni utveckla hörselvården?

Vi vill ha ett samlat nationellt ansvar för hälso- och sjukvården. Därtill är det angeläget att hörselskadade får stöd av hörselinstruktörer.

Rehabilitering ska vara lika över landet. Sortiment och upphandling av hörapparater behöver ses över. Det ska inte spela någon roll var du bor eller hur din plånbok ser ut.
Vi tror även att fler audionomer behöver utbildas.

Patienter ska inte behöva känna sig tvingade att välja hörapparater privat, trots att de har rätt till hörapparater inom patientavgiftens ram och regelverk.

Upphandling av hjälpmedel ska genomföras så att användare kan ges större möjlighet att välja. Upphandlingarna får därför inte bara handla om lägsta pris utan även utgå från kvalitet.

Vi vill att ansvaret ska samlas hos regionerna, men att det ska vara samma regler i hela landet. Valfrihet mellan olika hjälpmedel, och olika modeller ska vara en självklarhet.

Kärnan måste vara att du ska få vård efter behov. Därför måste vården avkommersialiseras. Aktiebolag, vars främsta omsorg är ägarnas vinster, bör inte tillåtas i Sverige.

En fast läkarkontakt är av avgörande betydelse för att den som har en hörselnedsättning ska få rätt vård. Det bör även innefatta hjälp med att få de hjälpmedel som behövs för att få ett fungerande liv. Individen ska ha en tydlig rätt och möjlighet att välja var man vill vända sig för hörselvård.

Vi vill att vården ska bedrivas på ett liknande sätt oavsett region. Att de regioner som har en välfungerande hörselvård kan dela med sig av sina kunskaper och framsteg till andra regioner vore ett steg i rätt riktning.

3. Vad vill ni göra åt okunskapen om hörsel och hörapparater i äldrevården?

Vi har genom samverkan i riksdagen tillsatt resurser för att stärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen. Vi har också fått stöd för vårt förslag om att varje kommun behöver ha en MAR, medicinskt ansvarig för rehabilitering.

Vi vill ha samverkan över regiongränserna om särskilda boenden för personer med hörselnedsättningar och döva. Kunskapshöjande insatser behövs och kanske skulle en sorts ”körkort” inom hörselkunskap vara ett alternativ innan man får arbeta inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgens personal borde få tillgång till utbildningsmaterial om hörselskadades situation och behov av hörapparater. Vi anser att äldre ska kunna få stöd av döv- och teckenspråkskompetens oavsett var man bor.

Det är viktigt att de kommunala huvudmännen samarbetar med regionernas hörcentraler och får del av den kunskap som finns hos experterna. Det ska vara naturligt för hemtjänsten att ta kontakt med hörcentralen när äldre har problem med sina hörapparater. Det finns många exempel på kommuner där detta fungerar väl. Här borde goda exempel kunna spridas bättre.

För att få bukt med detta problem vill vi fokusera på mer kunskap hos alla berörda parter och rätt till fortbildning. Genom att förverkliga våra förslag om fast omsorgskontakt kapar vi krånglet och ger mer tid för varje person utifrån dennes individuella förutsättningar.

Äldre med hörselnedsättning är en sårbar grupp, med risk för ensamhet och isolering. Vi anser att det behövs insatser på nationell nivå för kunskap om hörsel och hörapparater inom äldreomsorgen. Det är viktigt att kunskapen också når ut i alla delar av landet.

Vi vill att äldre med hemtjänst ska garanteras en fast omsorgskontakt som personen och anhöriga kan vända sig till. Vi vill lagstifta om att omsorgskontakten alltid ska ha undersköterskekompetens.

Riktade utbildningsinsatser mellan kommuner och regionernas hörselvård kan vara en kortsiktig lösning.

4. Hur vill ni förbättra möjligheterna för hörselskadade i arbetslivet?

Vi vill uppmärksamma och motverka risken för diskriminering inom arbetslivet.

Vi vill införa skärpta sanktioner mot dem som diskriminerar och göra det lättare att driva diskrimineringsmål och få skadestånd. Det måste gå smidigt och snabbt att få hjälpmedel och arbetshjälpmedel. Här krävs en kraftig förbättring.

Arbetsgivare behöver bli bättre på att ta tillvara hörselskadades kompetens och  erfarenheter och det måste finnas ändamålsenliga stöd för den som anställer. Vi vill att lönestöden för personer med en funktionsnedsättning förenklas. Det är viktigt att säkerställa att både arbetsgivare och anställda har kunskap om vilka möjligheter som finns att få tillgång till arbets­hjälpmedel.

Vi vill se fler och mer individuellt utformade insatser för att skapa jobb eller utbildning för personer för personer med funktionsnedsättningar. Vi vill också förbättra samverkan mellan myndigheter och andra aktörer samt att fler ska få relevanta och anpassade hjälpmedel.

I dag behandlas de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning styvmoderligt.
Krånglig byråkrati ska ersättas av samlat ansvar hos den nya myndigheten som övertar Arbetsförmedlingens ansvar för lönestöd och arbetsmarknadspolitiska program och ska prioritera dem som står längst från arbetsmarknaden.

Skyddet mot diskriminering i arbetslivet måste säkerställas. En nationell handlingsplan bör tas fram med målsättningen att sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning ska ligga på samma nivå som sysselsättningsgraden hos den övriga befolkningen.

Det behövs ett större fokus på hur personer med funktionsnedsättning kan få bättre möjligheter att delta i samhället. Det kan vara genom förbättrade möjligheter till fortbildning, eller att studera till ett nytt yrke för att kunna vara kvar på arbetsmarknaden. Det kan då behövas bättre möjligheter att finansiera sina studier.

Det behövs ett helhetsgrepp, dels informationsinsatser till arbetsgivare, dels översyn av det komplicerade regelverk som finns för en anpassad arbetsmiljö och rätten till tolktjänst. Även regelverket för teckenspråks­tolkning behöver moderniseras för att möjliggöra flexiblare insatser som ska öppna upp arbetsmarknaden.

5. Vill ni erbjuda allmänna hörselkontroller?

Vi vill ha en bättre utbyggd primärvård där alla har en fast namngiven läkarkontakt.

Vi är öppna för att erbjuda allmänna hörselkontroller för att inte missa barn med hörselnedsättningar för att nämna ett exempel.

Vi har inga sådana förslag för närvarande.

Nej, vi har inga sådana förslag. Det har diskuterats om det exempelvis skulle kunna införas vid en viss ålder. Det viktigaste är att det är enkelt att besöka hörselvården för den som har fått problem med sin hörsel.

Vi är inte säkra på att allmänna hörselkontroller är rätt väg att gå.

Vi vill att fler grupper än i dag erbjuds hörselkontroller.

Vi vill införa ett äldrehälsovårdsprogram med förebyggande hälsoarbete.

Det kan tänkas att allmänna hörselkontroller inom vissa yrken eller vid en viss ålder fyller en funktion i ett förebyggande syfte.

6. Textar ni filmklipp på webb och sociala medier?

Ja, det gör vi.

Ja, om det inte är en live-sändning.

Vi textar i varierande utsträckning.

Ja, vi textar med tydliga kontraster i bakgrund och text för att öka läsbarheten. Bara i undantagsfall läggs otextat material upp.

Ja.

Ja, det är vår rutin.

Ja, och inom kort kommer vi även texta i realtid i livesändningar.

I en del av våra kortare inslag har vi text men inte i de längre avsnitten.

Text: Stefan Andersson Foto: Michael Folmer/Mostphotos