Forskare hoppas kunna använda statistik för att förbättra hörselvården.
– En nationell databas för audiogram finns inte i något annat land, säger Marie-Louise Barrenäs, överläkare och docent på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Till att börja med kommer man att sammanställa audiogram från hörcentraler fyra regioner: Västerbotten, Västernorrland, Värmland och Örebro.
– Vi har fått etiskt tillstånd för en engångsdatabas med målet på sikt att bygga upp en nationell databas, säger Marie-Louise Barrenäs, som ingår i projektgruppen tillsammans med bland andra Ewa Westman, överläkare på Sundsvalls sjukhus.
Hon säger att i stort sett alla hörcentraler i Sverige använder samma system, Auditbase, för att registrera audiogram och databasen skulle gälla alla audiogram, även de som inte visar på någon hörselnedsättning.
– För att kunna planera för hörselvården behöver man veta hur verkligheten ser ut när det gäller hörselnedsättningar, om de ökar eller minskar och skillnader mellan olika delar av landet.
Marie-Louise Barrenäs säger att hon även hoppas att kunna koppla ihop materialet med andra register så som Statistiska Centralbyråns databas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier, Nationellt patientregister med flera.
– Vi har sett att framför allt kvinnor med hörselnedsättning har en ökad risk för sjukskrivning på grund av stress. Mitt huvudintresse är att titta på personer i yrkesverksam ålder för att bland annat analysera nyttan av hörselrehabilitering i förhållande till sjukskrivningar och förlorad arbetsinkomst.
– Men man får nog tänka sig att det är minst en femårsplan fram till dess att vi har något att publicera.