Hörapparater lindrar ofta vid tinnitus, men nyttan kan variera från person till person.
– Att anpassa förstärkningen efter tinnitusfrekvensen gav ingen extra lindring jämfört med konventionell förstärkning, säger Sebastian Waechter, leg. audionom och doktor i klinisk medicin.
I studien jämfördes tre varianter:
Konventionell, objektivt verifierad, hörapparatförstärkning.
Ökad förstärkning vid tinnitusfrekvensen.
Ingen förstärkning vid tinnitusfrekvensen.
– Att ändra hörapparatförstärkningen vid tinnitusfrekvensen har visat lovande resultat i tidigare studier. Men dessa studier har haft metodologiska brister och de båda metoderna har aldrig tidigare jämförts i samma studie, säger Sebastian Waechter.
I den här studien deltog 108 personer, vilka slumpvis fördelades på de tre grupperna, och följdes under ett år.
– Vi mätte tinnitusbesvär, upplevd tinnitusljudstyrka (med och utan hörapparat), symptom på ångest och depression samt taluppfattbarhet med och utan hörapparat, berättar Sebastian Waechter.
Resultaten visade att tinnitusbesvären minskade signifikant i alla grupper efter hörapparatsanpassning.
– Upplevd tinnitusljudstyrka minskade med cirka en tredjedel när hörapparaterna användes. När hörapparaterna inte användes sågs på gruppnivå ingen signifikant minskning av tinnitusljudstyrkan.
• Deltagarnas symptom på ångest och depression minskade något under studiens gång.
• Taluppfattbarheten förbättrades i alla grupper, men bäst resultat för talförståelse blev det med konventionell förstärkning utan hänsyn till tinnitusljudet.
– När vi talar om en signifikant minskning av tinnitusbesvär syftar vi både på statistisk och klinisk signifikans.
– Statistisk signifikans betyder att det är mycket osannolikt att resultaten beror på slumpen. Klinisk signifikans innebär att förändringen är så pass stor att den gör en verklig skillnad i vardagen för många med tinnitus.
– I vår studie såg vi både statistiskt och kliniskt signifikanta förbättringar. I genomsnitt rapporterade deltagarna en tydlig minskning av hur besvärande de upplevde sin tinnitus, men det fanns variation – vissa märkte en stor förbättring, andra inte.
– Men det är viktigt att komma ihåg att även om hörapparater i genomsnitt hjälper, kan nyttan variera från person till person.
Deltagarna rekryterades via de kliniker som deltog i och samarbetade med projektet, genom att dessa informerade och annonserade om studien. Rekrytering skedde även via information på Lunds universitets webbplats. Tinnitusbesvären varierade från milda till grava, men i genomsnitt rapporterade deltagarna en måttlig besvärsgrad vid studiens start.
För att mäta hörapparatanvändningen användes hörapparaternas inbyggda loggfunktion, som registrerar hur många timmar per dag de är påslagna.
– Utifrån dessa data såg vi att deltagarna använde sina hörapparater omkring 8–10 timmar per dag i genomsnitt.
Framgår det om hörapparater ger förbättring oavsett när de används?
– Det var inget vi systematiskt undersökte, men hörapparaterna registrerade även vilken typ av ljudmiljö de användes i. Vi såg tydlig tinnituslindring även hos deltagare som främst använde hörapparaterna i lugna lyssningsmiljöer. Därför finns det inget som tyder på att hörapparatförstärkning enbart skulle hjälpa mot tinnitus i vissa typer av ljudmiljöer. •
Fotnot: I forskargruppen ingår även: Barbra Timmer, Lorelei Frawley University of Queensland. Maria Olovsson, Petter Pettersson, Habilitering & Hälsa Västra Götaland. Tina Ibertsson, Elisabet Sundewall Thorén och Anders Jönsson Lunds universitet. Studien är publicerad i International Journal of Audiology.