Tiina förlorade orienteringsförmågan

Hörsel och syn är våra viktigaste verktyg för kommunikation med andra människor och för orientering inne och ute.
Vid nedsättning av det ena sinnet kan det andra sinnet till viss del kompensera. När båda sinnena drabbas uppstår dock helt nya svårigheter.
Detta fick Tiina Nummi-Södergren erfara när hon drabbades av plötslig hörselnedsättning på det ena örat för två år sedan.

Tiina är helt blind sedann tidig ålder till följd av en ögonsjukdom. Med hörselns hjälp har hon kunnat orientera sig både inne och ute. Ljudet som reflekteras från väggar och tak, omgivningsljud från människor och fordon, naturljud samt särskilda ljudsignaler för synskadade gör det möjligt att orientera sig, särskilt i kända miljöer.
– För två år sedan slog det plötsligt lock för höger öra. Strax efteråt började det brusa och tjuta i örat och under natten tillkom yrsel så att jag inte kunde stå på benen, berättar Tiina Nummi-Södergren.
– Jag sökte hjälp akut men blev avvisad med att det var en infektion som går över av sig själv om en vecka. Det gjorde det inte.

Tiina vände sig då till sin vårdcentral som remitterade henne till en privat öron, näsa- och halsmottagning där man konstaterade att det var en plötslig hörselnedsättning på höger öra.
Efter tre veckor kom hon till hörselspecialist på egenremiss. Undersökningen visade en uttalad hörselnedsättning på höger öra och att balanssinnet var påverkat.
Den sammantagna bedömningen var att innerörat var skadat men orsaken kunde inte fastställas.
– Den värsta yrseln hade gått över men jag hade svårt att gå utan stöd. Förmågan att orientera mig med hjälp av hörseln hade också helt försvunnit.
– Ljud och röster hördes bara i det friska vänstra örat vilket gjorde att jag inte kunde uppfatta var den som talade befann sig eller i vilken riktning jag skulle gå.

Sjukgymnasten som skulle hjälpa Tiina med balansövningar var van att ta synen till hjälp men tänkte ut övningar som var anpassade till en person med synnedsättning.
Detta var till stor hjälp och balansproblemen försvann gradvis då rätt övningar och rörelser kunde genomföras. Tiina remitterades även till hörselrehabiliteringen, Rosenlund.
– Hörselnedsättningen kvarstår dock oförändrad. Jag har prövat hörapparat till det skadade örat men det fungerar inte då hörseln är för dålig. Ljudet blev förvrängt och otydligt.
Hörapparaten bidrog inte heller till bättre rumsuppfattning. Tiina använder istället en så kallad Cros-apparat som via en mikrofon på det skadade högra örat skickar över ljud till det friska vänstra örat och gör det lättare att uppfatta tal även från den högra sidan, men eftersom allt ljud kommer till samma öra blir det dock svårt att lokalisera ljudkällan.
Tiina fick remiss till Dövblindteamet som hjälper personer med både syn- och hörselnedsättning. Där finns särskild kunskap om hur det är att förlora hörseln om man redan har en synnedsättning och tvärtom.

Tack vare regelbundet och långvarigt stöd av en syn-
pedagog från Dövblindteamet har Tiina delvis återfått förmågan att orientera sig med sin nya hörsel på arbetet, i trafiken och naturen.
– Jag är nöjd med den hjälp jag har fått både från Hörselrehabiliteringen Rosenlund och från Dövblindteamet, säger Tiina.
Hon har stor glädje av sin ledarhund som hon först trodde att hon skulle bli tvungen att lämna tillbaka.

– Jämfört med innan hörselskadan är det dock flera saker som blivit svårare. Jag går inte längre ensam till köpcentret av oro att gå vilse och det är väldigt svårt att ta ut en riktning idag och att inte höra vad personer säger.
– Jag måste fråga om oftare än tidigare, särskilt om det är ljusa röster.
Hon undviker restauranger med hög musik och andra platser med hög ljudmiljö då det blir omöjligt att höra tal och medför ökad tinnitus. Resor med allmänna kommunikationsmedel har blivit svårare.
– Det är svårt att uppfatta utrop på bussar och tunnelbana, och omöjligt att orientera sig om man kommer till en okänd plats. Jag och ledarhunden har ibland hamnat på fel tåg eller buss. Då får man fråga sig fram.
– Därför använder jag oftare färdtjänst,både för resor i arbetet och fritiden. Jag tar även hjälp av ledsagare vid resor till nya platser.
Sammantaget ställer kombinationen syn- och hörselnedsättning stora krav på uppmärksamhet och koncentration som är energikrävande.
– Osäkerhet om jag har uppfattat rätt skapar oro och uppföljande merarbete. Jag arbetar idag 70 procent och är ändå trött efter arbetsdagen.

Hur skulle vården kunna förbättras för att hjälpa andra i liknande situation?
– När det som i mitt fall handlar om en person som inte ser något så tycker jag att man direkt borde remittera till en specialist på hörsel. Kombinationen blir så svår.
– Läkaren som sa att infektionen skulle gå över av sig själv hade fel. Det var plötslig hörselnedsättning och den kan ibland motverkas genom att man får kortison inom 36 timmar.

Text: Inger Uhlén

Inger Uhlén: Viktigt med snabb hjälp

Hur kommer det sig att du har gjort den här intervjun?
– Som konsultläkare i Dövblindteamet i Region Stockholm har jag blivit mer medveten om hur viktig hörseln är för en person med synnedsättning. Bara en liten försämring av hörseln kan få stora konsekvenser.

Hur kan man få hjälp och hur viktigt är det att få hjälp tidigt?
– Snabbt omhändertagande är oerhört viktigt eftersom den förändrade hörseln påverkar förmågan att orientera sig och kommunicera med andra.

Hur mycket kan ett sinne kompensera för ett annat?
– Svår fråga. En person med grav synnedsättning/blindhet uppfattar och tolkar omvärlden med övriga sinnen, men har förstås inte samma möjlighet att röra sig fritt eller kommunicera via ögon och gester som en seende person.

Det borde bli samma problematik om man som hörselskadad får sämre syn eller förlorar synen?
– Ja, vid hörselnedsättning har ju synen stor betydelse och för många den viktigaste vägen för kommunikation via teckenspråk.
– Synen kompenserar för hörseln vid kommunikation med andra men även för information via skrift istället för talade budskap.
– En skillnad är dock att det idag finns bättre hjälpmedel för hörselnedsättning (hörapparater och cochleaimplantat) än för synnedsättning som drabbar själva näthinnan.

Text: Stefan Andersson

Fotnot: Inger Uhlén är docent vid Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet och har bland annat forskat om döva barns språkutveckling. Hon är överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset samt vid Dövblindteamet, Habilitering och Hälsa.