En del av Hörselskadades Riksförbund

Arbetsliv Nummer 2 • 2020

Ta vägen om skolbänken till ett nytt yrke

Den som mitt i karriären får en så kraftig hörselnedsättning att omskolning är nödvändig kan hamna i en knivig situation. Personen får allt svårare att klara sitt nuvarande jobb, men som sjukskriven eller arbetslös får man inte studera högre studier, och det kan vara svårt att få studielån som äldre.

En person som inte kan fortsätta i sitt yrke på grund av hörselnedsättning kan ha svårt att få stöd för att skola om sig.

En anonym yrkesverksam person hörde av sig till Hörselskadades Riksförbund med frågan:

– Ska man söka fonder för att kunna betala hyran och maten för att kunna plugga, eller hur gör man?

Personen har ett kvalificerat jobb och vill gärna fortsätta jobba med något liknande. Men det enda alternativ till nuvarande situationen som presenterats förutom uppsägning är sjukskrivning. Men personen vill jobba!

Som äldre är det dessutom svårare att få stöd och lån från CSN och särskilt om man studerat mycket tidigare.

Lena Pihl Dahl är audionom på Arbetsförmedlingen, och arbetar bland annat med stöd till hörselanpassning för dem som jobbar första anställningsåret eller vid anställning där arbetsgivaren får bidrag från Arbetsförmedlingen. Hennes främsta råd till yrkesverksamma som har eller får svårigheter att klara sitt arbete är att prata med sin arbetsgivare, vända sig till vården och inte som första åtgärd säga upp sig.

Lena Pihl Dahl, audionom på Arbetsförmedlingen.

– Ta istället hjälp! Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att anpassa ditt arbete och din arbetsmiljö så att du kan fortsätta arbeta.

– Blir du sjukskriven ska du se till att få rehabilitering och anpassning. Om det är omöjligt för dig att fortsätta arbetet kan planering av andra arbetsuppgifter bli aktuellt, innan andra åtgärder sätts in, säger hon.

För den som är arbetslös har Arbetsförmedlingen upphandlade arbetsmarknadsutbildningar som ofta är av kortare karaktär och riktar in sig på branscher med brist på arbetskraft. Det går också att ansöka om att få studera upp till tjugo veckor med a-kassa under vissa omständigheter, det är handläggaren som tar beslut om detta. Mer information finns på Arbetsförmedlingens hemsida.

Den som jobbat längre än ett år på sitt företag kan vända sig till Försäkringskassan för att få bidrag till arbetshjälpmedel.” Försäkringskassan har inga egna rehabilteringsinsatser, men samordnar så att andra aktörer kan ta sitt ansvar. Försäkringskassan bedömer vilket behov av stöd en person har.

– Exempel på arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder är arbetsträning och utbildning. Det som används mest är arbetsträning, ofta hos den egna arbetsgivaren eller genom att Försäkringskassan samverkar med Arbetsförmedlingen, säger Carolin Jarlehag, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan ha rätt till rehabiliteringsersättning som omfattar två ersättningsformer; rehabiliteringspenning och särskilt bidrag.

Rehabiliteringspenningen ska täcka den inkomstförlust som uppstår när personen deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och ersättningen är på samma nivå som sjukpenning.

– Det särskilda bidraget ska täcka kostnader som uppstår i samband med rehabilitering, till exempel reskostnader eller kostnader för kursavgifter och läromedel, säger Carolin Jarlehag.

Carolin Jarlehag, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

Ett alternativ för att snabbare byta karriär är att gå en så kallad yrkeshögskoleutbildning. De senaste åren har utbudet inom Yrkeshögskolan vuxit kraftigt. Utbildningsformen erbjuder kortare utbildningar som efterfrågas av arbetsgivare och många som går dem är mitt i karriären och vill byta yrke. Snittåldern för dem som går på utbildningarna var 31,5 år under 2018.

Studerande inom Yrkeshögskolan har rätt att vid behov få särskilt pedagogiskt stöd för att kompensera svårigheter i sina studier, till exempel vid hörselnedsättning.

För att få studiemedel från Centrala studiestödsnämnden är reglerna att man idag kan få studiebidrag till det år man fyller 56, och från detta finns inga undantag.

När det gäller lån kan man låna fritt till studier upp till 46 års ålder, men från och med 47 års ålder blir det en begränsning till högst 220 veckor, och för varje år minskar sedan antalet veckor man kan få lån. Tilläggsbidrag kan delas ut till personer som har barn och även tilläggslån för den som tidigare haft en hög inkomst.

Antalet veckor lån man får ta beror dock också på hur mycket lån man tagit tidigare i livet.

Den som har studerat länge som yngre, inte har hunnit betala tillbaka sina lån och är över 47 kan ha svårt att få ihop ekvationen. Det finns inte heller några särskilda undantagsskäl för den som måste studera på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

CSN ser ett ökat tryck på att studera efter 45 och nu diskuteras det om reglerna ska ändras.

– Det finns förslag att höja åldersgränsen för studiebidrag till 60 och flytta åldern för att begränsa antalet låneveckor till 51, säger Carl-Johan Stolt, analytiker på CSN.

Något som är viktigt att ha koll på om en uppsägning skulle bli aktuell är också om ens arbetsgivare har ett avtal med en så kallad omställningsorganisation. En sådan kan ibland stötta anställda som blir uppsagda på grund av sjukdom.

Trygghetsrådet, TRR, är en av aktörerna inom omställning och arbetslivscoachning, som är inriktade på privatanställda tjänstemän. Sedan förra året hjälper de utöver personer som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist även personer som blivit uppsagda på grund av sjukdom.

Nyligen började de erbjuda extra studieersättning till uppsagda tjänstemän.

– Det innebär att man får upp till 70 procent av sin tidigare lön första studieåret, och 50 procent termin tre och fyra. Vi ser helt klart att detta gör att fler av dem som söker stöd hos oss sätter sig i skolbänken igen, vi såg en jättestor ökning förra året, säger Ingela Borenholts, Nationellt ansvarig Studier och Starta Företag på TRR.

Göran Dahlgren är ordförande i föreningen Hyvis, Hörselskadade yrkesverksamma i Stockholms län. Han säger att han ofta stöter på problemet med personer som vill byta yrke när deras hörsel försämrats.

Göran Dahlgren, ordförande i föreningen Hörselskadades yrkesverksamma i Stockholm.

– Vanliga grupper som vill byta jobb är förskollärare och lastbilschaufförer, säger han.

Göran Dahlgren tycker att detta är en fråga för HRF på riksnivå, men menar att man även kan driva opinion lokalt.

– Hyvis har som mål att börja jobba mer med omskolningsfrågan i år, säger han.

Ett förslag på en regeländring i samhället som skulle kunna göra skillnad är att det kan vara möjligt att vidareutbilda sig under en längre tid när man är arbetslös, tycker han.

– Då skulle den som varit sjukskriven kunna lämna sjukskrivningen, bli nåbar på arbetsmarknaden och kunna börja studera, säger han.

Text: Martina Nyhlin Foto: Illustration: Christina Andersson