En del av Hörselskadades Riksförbund

Forskning Nummer 3 • 2025

Stora Hörselpriset för forskning inom benledning

– Jag är förvånad och hedrad. Eftersom det kommer från hörselskadade själva och delas ut så sällan är det kanske det finaste priset inom hörselområdet.
Det säger Bo Håkansson när han fått beskedet att han tilldelas Stora Hörselpriset.

Bo Håkansson, professor i signalbehandling och medicinsk teknik vid Chalmers tekniska högskola blir den femte mottagaren av Stora Hörselpriset.

Bo Håkansson

Ålder: 71. Bor: Göteborg. Familj: Sambo, två barn, fyra barnbarn. Intressen: Orientering, golf, teknik, forskning. Arbete: Professor vid Chalmers tekniska högskola . Utmärkelser: Stora Hörselpriset (2025), Medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin (2020), Otto Schmit Award (2018), Gustaf Dalénmedaljen (2016), Årets tekniker av Handelskammaren (2013), Silverörat (2012).

Bo Håkansson, 71, är professor i signalbehandling och medicinsk teknik vid Chalmers Tekniska högskola.
Motiveringen till priset lyder:
”För hans enastående forskning och revolutionerande innovationer inom benledning och benförankrad hörteknik, som har flyttat möjligheternas horisont, inspirerat nya generationer av hörselforskare samt givit hörselskadade världen över ett nytt hörande, ökad delaktighet och högre livskvalitet.”

Benledning av ljud

  • Benledning innebär att ljudvågor omvandlas till vibrationer i skallbenet och stimulerar hörselsnäckan inne i örat på samma sätt som när ljudvågor går den vanliga vägen via hörselgången, trumhinnan och mellanörat.
  • Detta utnyttjas bland annat i benledningsimplantat/benförankrade hörapparater.

Stora Hörselpriset

  • Priset är på 100 000 kronor och delas ut av Hörselforskningsfonden vart fjärde år. Det går till en eller flera forskare som är eller har varit verksamma inom medicinsk, beetendevetenskaplig och/eller teknisk forskning inom hörselområdet, och som har/har haft anknytning till svenskt universitet eller högskola, personligen eller genom sin forskning).
  • Tidigare pristagare: Åke Flock 2008, Helge Rask-Andersen 2012, Stig Arlinger 2016 och Jerker Rönnberg 2020.
  • Hörselforskningsfonden drivs av HRF och bidrar varje år med anslag till ny forskning inom hörselområdet.

Mest uppmärksamhet har Bo Håkansson kanske fått för att han varit med och utvecklat den benförankrade hörapparaten, Baha, samt varit med om att göra tekniken implanterbar.
Han har många olika patent inom benledd hörsel och har även arbetat med nya metoder för att diagnosticera yrsel samt tagit fram utrustning för att bättre kunna mäta benledd hörsel.

Han har inte några planer på att gå i pension.
– Jag har dragit ned på min professorstjänst, men jobbar nästan 100 procent med forskningsdelen som handlar om benledningshörsel och vestibulära diagnosmetoder (yrsel och balans). Det är förmodligen mitt sista stora projekt.

Bo Håkansson kommer ursprungligen från Småland och är uppväxt på en bondgård. Han berättar att han alltid varit intresserad av teknik och ett av hans första tekniska projekt var att han konstruerade trådlös styrning av en foderhiss som användes i ladugården.
– Att jag började arbeta inom hörselområdet var egentligen en ren slump, även om min morfar Hans Key-Åberg var regementsläkare, men även överläkare som startade hörselkliniken i Linköping. Hans far Algot Key Åberg anses vara en av Sveriges första öronläkare, professor på Karolinska Institutet, och även hovets livmedikus.

När Bo var klar med civilingenjörsutbildningen 1977 sökte och fick han en doktorandtjänst på Chalmers.
– På den tiden fick sökte man tjänsten först och sedan återstod det att se vilka projekt som dök upp.
Det som dök upp visade sig handla om benledd hörsel.

Per-Ingvar Brånemark var professor i anatomi och hade upptäckt att titan hade förmågan att läka in i ben, något som bland annat användes för tandproteser.
Han ville också undersöka om det kunde finnas en användning inom benledningshörsel, ett område som var underutvecklat på den tiden.
– Brånemark var väldigt framsynt och insåg att benledning via hans titanimplantat skulle kunna leda till stora förbättringar för patienter med ledningshinder och kroniska infektioner i mellanörat.

Det ledde till ett tvär­vetenskapligt projekt där det medicinska och kirurgiska utvecklingsarbetet leddes av öronläkaren och docenten Anders Tjellström, i samarbete med professorerna Olle Hallén och Gunnar Lidén.
– Några patienter skulle opereras med en titanskruv som skulle föra över ljud via skallbenet och de letade efter en tekniker som kunde konstruera en hörapparat för benlett ljud och jag blev tillfrågad, berättar Bo Håkansson.
– Det tog tre år innan den nyutvecklade hörapparaten kunde användas i dagligt bruk och det fanns många tekniska utmaningar.

De första benförankrade hörapparaterna fungerade så att en titanskruv opererades in i skallbenet och på skruven fästes hörapparaten. Vibrationerna som hörapparaten skapade fördes vidare via skallbenet och omvandlades till ljud i innerörat.
– Detta gjorde att patienten fick tillbaka sin hörsel och förbättrad livkvalitet.
– Att skruven gick igenom huden gjorde dock att en liten del patienter fick problem med hudinfektioner.

Så småningom började Bo Håkansson och hans kolleger att fundera på om vibratorn kunde opereras in i örat på ett liknande sätt som cochleaimplantat, CI, men med skillnaden att det blir ett mindre ingrepp genom att man inte går in i själva hörselsnäckan.
– Eftersom titanimplantatet då kommer närmare snäckan kan förstärkningen av ljudet förbättras och kompensera en del av den förlust som den trådlåsa överföringen ger, säger Bo Håkansson.

Bo Håkansson har över 100 publicerade vetenskapliga artiklar och omkring 20 godkända patentfamiljer, en patentfamilj är en samling snarlika patent kring samma grundidé fast anpassade för olika länder.
– Det är viktigt att söka patent tidigt. Annars får man inga partners som är villiga att finansiera utvecklingen av produkter som är mycket kostsam om man ska nå ut till klinisk tillämpning.

Han tycker att det nya regelverket för medicintekniska produkter MDR som infördes i EU 2021 har blivit alldeles för omfattande och krångligt.
– Det gör det svårt att starta projekt för oss som arbetar i en liten forskargrupp och försöker utveckla nya, ibland banbrytande, idéer på universitet och högskolor.
– Och har man väl infört regler så brukar de aldrig tas bort utan det läggs till nya krav och regleringar hela tiden och de nya MDR har passerat rimlighetsnivån för projekt i tidig utvecklingsfas.
Bo Håkansson har tidigare fått flera utmärkelser. Bland annat Gustaf Dahlén-medaljen, Silverörat, Svenska Läkaresällskapets utmärkelse och har utnämnts till medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin.

Vad är du mest stolt över under din karriär?
– Det är nog att jag 1973 vann natt SM i orientering för klassen upp till 20 år. Sedan är jag förstås stolt över att vi lyckades få fram den benförankrade hörapparaten. Det var några intensiva år då jag jobbade väldigt mycket.

Orientering är ett av Bo Håkansson största intressen och det var faktiskt orienteringen som delvis ledde till att han hamnade på Chalmers eftersom han började tävla för IFK Göteborgs orienteringssektion och lärde känna många ingenjörsstudenter som också var orienterare.
– Orientering är en inspirationskälla. Det har en del gemensamt med forskning. Inom forskningen bygger vi modeller av verkligheten.
– Ungefär på samma sätt är det med att lära sig läsa kartor, tolka symboler och sedan försöka följa kartan som egentligen också är en modell av verkligheten.

Som tidigare nämnts var hans morfars far en gång hovets livmedikus. Han var bland huvudansvarig för en undersökning av Karl XII:s skalle 1918 och tog bilderna som brukar visas i media.
– Han tog också vara på de kirurgiska instrument som användes och jag har faktiskt kvar en liten dosa som innehåller några hårstrån från kungen. •

Fotnot: På Youtube finns en video som Bo Håkansson spelat in för att locka fler studenter till Chalmers. Där berättar han bland annat om sin karriär och om benledningsteknik.