Helena Proos, regionstyrelsens ordförande prövar hörseltestet.
Projektledare är Anna Nyberg.
– Vi vet inte så mycket om dem som står på väntelistan och vilka behov de har. Vissa kanske bara är nyfikna och vill kolla hörseln medan andra har stora behov, säger hon.
Region Uppsala har fem mottagningar i egen regi och längst väntetid är det vid mottagningen i Uppsala.
– Där är det omkring 9-10 månaders väntetid, cirka 700 patienter. Det beror bland annat på brist på audionomer, säger Agneta Nilsson Palm.
Än så länge görs självtestet en dag i veckan och kan bara göras på audionommottagningen i Uppsala där det finns två testburar. Varje dag görs ungefär 15 hörseltester.
– För att delta behöver patienterna kunna läsa instruktionerna och ta till sig tekniken. De bokar själva via 1177
– I höst planerar vi att utöka med fler dagar och på längre sikt kan det bli aktuellt på fler orter om det blir ett bra utfall, men det är än så länge ett pilotprojekt och därför har vi börjat i mindre omfattning, säger Agneta Nilsson Palm.
I samband med testerna får patienterna även besvara ett frågeformulär och även träffa en audionom som kan svara på frågor och assistera vid testet.
Testet mäter hörseln vid olika frekvenser på samma sätt som vid en vanlig hörselmätning.
– Det är bra för oss att veta mer om hur fördelningen ser ut i kön, till exempel hur många som har en grav hörselnedsättning. Då kan vi planera bättre, säger hon.
Anna Nyberg poängterar att det här inte innebär att man prioriterar efter decibelgränser.
– Det finns de som väljer att inte stå kvar i kön när de har fått besked om sin hörsel. Men vi nekar ingen att stå kvar och när vi kallar patienten baseras också på hur stora problem patienten själv upplever. Prioriteringar görs på både grad av hörselnedsättning och upplevda svårigheter säger hon.
Hon anser också att även en person med lindrig hörselnedsättning kan ha stort behov av hörapparater beroende på livsstil, intressen och vilka ljudmiljöer man vistas i.
– Det handlar även mycket om psykologi och hur social man är som person.
Frågeformuläret stäms också av mot hörseltestet.
– Till exempel om patienten upplever att hörseln är lika bra på båda öronen och om det stämmer med resultatet. Eller om patienten har tinnitus så kan det också påverka hörseltestet, säger Anna.
Vid intervjutillfället har testet har bara pågått någon månad, men intresset har varit stort och de tider som funnits har varit fullbokade.
– Jag upplever att det generellt är positivt för de flesta att få ett besked, säger Anna Nyberg.
Så går testet till
Metoden som används kallas AMTAS, Automated Method for Testing Auditory Sensitivity. Patienten informeras att en ton spelas, detta följs av att man ska svara JA eller Nej om man hörde tonen. Ibland spelas ingen ton. Om man tryckt JA att man hört när det inte fanns någon ton får man information om det.
Precis som vid manuella hörseltest startas varje frekvens med en starkare ton för att den ska vara hörbar, sedan sänks eller höjs volymen beroende på om man svarat ja eller nej om tonen hördes (om man svarar Ja att tonen hördes så sänks styrkan om man svarar nej, att tonen inte hördes då ökas styrkan).
Vilka frekvenser som mäts ställs in i inställningarna, men samtliga frekvenser som mäts vid manuella hörseltest finns att välja, dvs alla heloktaver från 125 Hz till 8 kHz (125, 250, 500, 1000, 2000, 4000 och 8000 Hz), samt mellanoktaverna 750 Hz, 1500 Hz, 3000 Hz och 6000 Hz.
I Uppsala används två olika hörseltest, ett enklare som enbart mäter luftledning och ett mer avancerat som mäter luft- och benledning. Vid mätning av benledning placeras benledaren i pannan, här skiljer det sig från manuella hörseltest där benledaren placeras bakom örat. I båda fallet leds ljudet från benledaren via skallbenet till hörselsnäckan.