I webbinarieserien Psykisk ohälsa tog Unga Hörselskadade upp ett ämne som berör många.
Serien om psykisk ohälsa genomfördes på Zoom under februari och början av mars. Ämnet väckte stort intresse och deltagarna hade många frågor och delade också med sig av sina egna erfarenheter.
Liv Marklund, styrelseledamot i UH, stod för planeringen och genomförandet av webbinarierna tillsammans med Hanna Bergström, organisationssamordnare på rikskansliet.
– Vi (UH:s styrelse reds. anm) tyckte det var viktigt att belysa psykisk ohälsa utifrån det hörselskadade perspektivet och även skapa en mötesplats med erfarenhetsutbyten, diskussion och samförstånd, säger Liv.
Varje träff gästades av experter och föreläsare som förklarade varför nedsatt hörsel kan leda till att man mår dåligt och vad man kan göra för att ta hand om sig och skapa en hållbar vardag.
Kognitiv belastning var en term som togs upp när Anette Michel Sandström, leg. psykolog vid Syn- och Hörselrehabiliteringen i Region Västerbotten, förklarade sambandet mellan hörselnedsättning och hjärntrötthet. Det är en trötthet som uppstår på grund av att den kognitiva belastningen är så hög – hjärnan behöver hela tiden arbeta på högvarv för att pussla ihop ljuden till något begripligt.
Nycklar till återhämtning
- Träffa andra som verkligen förstår din situation.
- Mikropauser: Att våga ”stänga av” omvärlden i några minuter flera gånger om dagen för att låta hjärnan landa.
- Sömnrutiner: Goda sömnvanor är grundbulten för hjärnans möjlighet att återhämta sig långsiktigt.
Att se till att man har bra hjälpmedel och att man använder dem på rätt sätt är viktigt. I faktarutan ger Anette tips om andra nycklar till återhämtning.
Att ge sig tid för vila och återhämtning var också centralt i föreläsningen om självmedkänsla. Självmedkänsla är att rikta välvilja mot sig själv, att uppmärksamma när man själv inte mår bra och göra något aktivt för att lindra lidandet och otillfredsställelsen man bär på.
Sofia Hansdotter, leg psykolog som arbetar på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, NKCDB, berättade om betydelsen av att ge sig själv samma förståelse och tålamod som man skulle ge en vän. Sofia berättade också att hon själv har två CI och att hon är tvåspråkig, svenska och svenskt teckenspråk.
– Självmedkänsla fungerar som ett skydd mot de extra påfrestningar vi utsätts för. Om man har en god självmedkänsla har man också lättare att ha medkänsla för andra, förklarade hon.
Vi kan öva upp självmedkänslan genom vår attityd, hur vi tänker och agerar.
Hon uppmanade deltagarna att fundera på hur de tänker om sig själva. Sträng och dömande, eller förstående och snäll? Att känna skuld och vara självkritisk när man tänker på sig själv är vanligt i stunder när man inte mår bra och det bör man undvika, sa hon. Det onda känns då bara värre. Om man ger sig själv lite omtanke och vänlighet kan stresspåslaget minska.
– Självklart är det bra med självkritik och att vi rannsakar oss själva, men man ska inte fastna i ett destruktivt tankesätt som kan leda till psykisk ohälsa.
Människor möter ständigt nya utmaningar och vi behöver utveckla vår förmåga att hantera dem på ett bra sätt.
Det var inte bara UH-medlemmar som lyssnade utan även anhöriga, personal som jobbar inom förskola/skola och specialpedagoger ifrån olika regioner i landet tog del av föreläsningarna. På uh.se finns sammanfattningar av innehållet.