Selma Laurin
Selmas föräldrar har överklagat till Skolväsendets överklagandenämnd, men ett beslut dröjer tre till nio månader.
Maria Laurin är upprörd över att hennes dotter har hamnat mellan stolarna på det här sättet.
– Nu får hon börja på en skola där man inte är förberedd på att ta emot en elev med hörselnedsättning och dessutom startar två veckor senare än andra elever.
Årskurs 1-6 har Selma gått på Hovstaskolan där hennes klassrum har varit utrustat med hörteknik.
– Det har varit jättebra med ljudabsorbenter och mikrofoner. De har lagt ned stora resurser på att det ska funka, nästan jämförbart vad en specialskola skulle göra, och det är vi väldigt tacksamma för.
– Trots anpassningarna har skolgången varit otroligt påfrestande. Från klass 4-6 har elevantalet ökat, dagarna har blivit längre och det har dagligen blivit brister i kommunikationen eftersom teckenspråk inte varit en naturlig del av kommunikationen, säger Maria Laurin.
Selmas pappa Andreas är gravt hörselskadad och teckenspråkig. Hon har också två yngre bröder med liknande hörselnedsättning och som redan går på Birgittaskolan.
– Vi har i samråd med Selma inte bett om en flytt till Birgittaskolan tidigare då hon har haft en fantastisk lärare som kämpat för Selmas rättigheter och möjligheter till att vara delaktig.
Men under tiden i sjätte klass har de gemensamt kommit fram till att det inte fungerar längre.
– Selma har behov av teckenspråk och möjligheten att kunna välja visuell kommunikation och stöd av hörselhjälpmedel. Hon ska inte behöva vara helt slut och däcka i soffan när hon kommer hem från skolan.
I våras ansökte familjen därför om att Selma skulle få en plats på Birgittaskolan. Där har hon sedan förskolan varit deltidselev, vilket innebär att hon går där för att ”prova på” en vecka per år. Hon har också blivit beviljad teckenspråksundervisning som modersmål.
De flesta hade räknat med att Selma skulle börja på Birgittaskolan. Hon hade varit där på förhandsbesök och träffat sina tilltänkta klasskamrater och hennes tidigare skola, Hovsta, hade meddelat Lillånskolan att Selma skulle börja på Birgittaskolan så några förberedelser hade inte gjorts när beskedet kom några dagar före skolstarten i augusti.
Maria Laurin anser att det finns många brister i den pedagogiska beskrivning av Selmas situation som Hovstaskolan har lämnat in.
Att skolan trots påtryckningar inte lämnat in den i tid, vilket försenat möjligheten till beslut i nämnden och att man missat viktiga detaljer om Selmas psykosociala arbetsmiljö, till exempel i de sammanhang där det inte funnits hjälpmedel att tillgå, som idrottslektioner och raster.
När Auris pratar med Maria Laurin har det precis blivit klart att Selma kan börja på Lillånskolan efter att den hörteknik som användes på Hovstaskolan i den mån det är möjligt har flyttats till Lillånskolan, lärarna fått en snabbgenomgång om hörtekniken och Selmas klass får ett hemklassrum där de har de flesta av sina lektioner.
– Vi kommer att kämpa för Selma. Tillsammans med vår överklagan har vi i efterhand skickat in stärkta handlingar som visar på hennes behov av tvåspråkighet och hörselteknisk utrustning för vidare skolgång, säger Maria Laurin.
Det är inte Birgittaskolan som bestämmer vilka elever som antas. Det gör en nämnd som är fristående från skolan; Nämnden för mottagande i specialskolan och för RH-anpassad utbildning.
I sin bedömning av Selmas ansökan skriver nämnden att: ”Selma på grund av sin hörselnedsättning tillhör specialskolans målgrupp.”
Nämnden anser dock att det inte är styrkt i de handlingar som har kommit in att hon är beroende av tvåspråkighet, teckenspråk och svenska, för sin inlärning och konstaterar att hon når kunskapsmålen i alla ämnen.
Eva Liedström-Adler är ordförande. Hon säger till Auris att hon inte kan kommentera enskilda fall.
– För att vara säker på att vi ska hinna behandla en ansökan bör den ha kommit till oss senast 15 november året före antagningen. Det är många handlingar som ska skickas in vilket regleras i skollagen. Till exempel är den pedagogiska bedömningen från nuvarande skola viktig.
– Nu ligger ärendet hos Skolväsendets överklagandenämnd. Däremot är familjen fri att göra en ny ansökan inför nästa läsår. Då finns även möjlighet att begära start till vårterminen.