Teckenspråkstolkning vid HRF:s kongress 2025.
– Det är en ny verksamhet för MFD och det känns väldigt spännande att arbeta med uppföljning av en fråga över längre tid, säger Andreas Stjärnström som tidigare har arbetat som ombudsman på HRF:s förbundskansli.
Tolktjänstfunktionen ska bland annat informera och ge kunskapsstöd till regioner, statliga myndigheter, arbetsgivare, utbildningsaktörer med flera och även samverka med organisationer för tolkar och till tolkanvändare. Det gäller såväl teckenspråkstolkning som skrivtolkning och dövblindtolkning.
Andreas Stjärnström betonar att MFD inte ska vara en tillsynsmyndighet eller att tala om för regionerna hur de ska sköta tolktjänsten.
– Regionerna och tolkcentralerna bestämmer själva. Vi ska bland annat samla kunskap, samordna insatser för att utveckla tolktjänsten och även ta fram goda exempel som kan spridas som ringar på vattnet.
Hur kommer de som har behov av tolk att påverkas?
– Det första de kommer att märka är troligen den nationella tolkanvändarenkäten som vi planerar att skicka ut i november. Tanken är sedan att den ska skickas ut varje år till alla som har kontakt med tolkcentralerna för att boka vardagstolkning, säger Andreas Stjärnström.
– Vi ska analysera vad som fungerar bra och dåligt och ge regioner myndigheter och andra aktörer hjälp att utveckla verksamheten och tanken är att det ska leda till förbättringar för användarna.
Det finns ungefär 8 000 tolkanvändare i Sverige som använder vardagstolkning, tolk i arbetslivet, tolk i utbildning och i andra situationer.
Tolktjänstfunktionen ska även hjälpa till att få fram en stabilare statistik över vilka användarna är och vilken grad av delaktighet det leder till med utgångspunkt från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
På MFD:s webbplats finns information om hur tolktjänsten fungerar: vem som ansvarar för vad, vad som gäller i vardagen, arbetslivet, utbildningen med mera. Där framgår också vilka lagar och grundläggande principer som styr rätten till tolk.