Det finns ett starkt samband mellan trafikbuller och flera allvarliga hälsoproblem.
I Sverige uppskattas omkring två miljoner personer dagligen utsättas för buller i sin boendemiljö. Den största källan till bullret är vägtrafiken, men även buller från järnvägs- och flygtrafik berör många människor.
Göran Pershagen är senior professor i miljömedicin vid Karolinska Institutet. Han tycker att problemet med buller är underprioriterat och är också mycket kritisk till att Sverige har höjt gränsen för de bullernivåer som kan tolereras vid nybyggnation av bostäder och att det dessutom finns förslag på ytterligare försämringar.
– Folk känner inte till hur allvarliga problem det här kan orsaka, säger han.
Auris intervjuade Göran Pershagen om hälsoeffekter av buller för tio år sedan.
– Sedan dess har det kommit mycket forskning som har bekräftat att buller är ett betydande folkhälsoproblem och har en tydlig koppling till flera typer av hjärt-kärlsjukdomar.
– Det finns också starkt stöd för samband mellan trafikbuller och förekomst av diabetes typ 2 och övervikt.
Forskningen bygger på ett flertal studier där man gjort jämförelser mellan ett stort antal individer med utgångspunkt från bullernivåer vid bostaden och isolerat effekterna av trafikbuller från andra faktorer som påverkar hälsan.
Hur orsakar buller hälsoproblem?
– Man kan se stressreaktioner och sömnstörningar hos personer som utsätts för buller och man vet att stress och störd nattsömn ökar risken för olika typer av sjukdomar till exempel hjärt-kärlsjukdomar, typ 2 diabetes och övervikt.
Har man undersökt hur trafikbuller påverkar hörselskadade?
– Hörselskadade påverkas ofta mer av buller än andra. Det gör det till exempel svårare att uppfatta tal, men jag känner inte till några undersökningar när det gäller hörselskadades hälsa och trafikbuller och i de stora epidemiologiska studier som gjorts har det inte funnits möjlighet att undersöka påverkan särskilt för hörselskadade så här finns en kunskapslucka.
I EU-rapporten har man räknat samman den totala effekten av förtida dödsfall och försämrad livskvalitet och kommit fram till att varje år går i Europa 1,3 miljoner hälsosamma livsår förlorade på grund av transportbuller.
Göran Pershagen konstaterar att även djurlivet påverkas av buller.
– 29 procent av de naturområden i Europa som klassats som skyddade är utsatta för miljöskadliga effekter av trafikbuller.
Hur kan man komma till rätta med problemen?
– Det behövs många åtgärder. Man ska inte bygga bostäder i bullerutsatta lägen, övergång till elbilar, tystare däck och sänkta hastighetsgränser. Ju högre hastighet desto mer vägbuller.
– Bostäder behöver skiljas av bättre från sträckor där det är mycket trafik och boende ska separeras från genomfartstrafik. Ett skräckexempel är Kristineberg i Stockholm där bostäder nyligen byggts mitt i en triangel av ljud från trafik: tunnelbanan, Essingeleden och inflygningen till Bromma flygplats.
Göran Pershagen poängterar att det behövs tuffare riktvärden för ljudnivåer där bostäder får byggas. Idag är gränsen 60 decibel vid nybyggnation av små lägenheter.
– En hälsobaserad gräns skulle vara 50 decibel och den är sannolikt inte helt skyddande heller, säger han.