En del av Hörselskadades Riksförbund

Teknik Nummer 1 • 2019

Så fick Lena bra ljudmiljö på jobbet

Den som har hörselnedsättning kan i vissa fall få hjälp att förbättra akustiken på arbetsplatsen. Lena Kuusinen var på väg att döma ut jobbets nya lokaler, men en anpassning räddade situationen.

Lena Kuusinen dömde först ut PRO:s nya lokaler, men när hon fick hjälp att förbättra dem med ljudabsorbenter på flera platser på väggarna och akustikplattor i taket blev arbetsmiljön bra.

Lena Kuusinen dömde först ut PRO:s nya lokaler, men när hon fick hjälp att förbättra dem med ljudabsorbenter på flera platser på väggarna och akustikplattor i taket blev arbetsmiljön bra.

Vanliga akustikproblem på arbetsplatser

Lokalen har för lång efterklangstid (det är den tid det tar för ljudet att ringa ut över tid) i de lägre frekvenserna.
Avskärmande enheter är inte tillräckligt stora vilket gör att ljudet smiter över till andra sidan.
Hårda ljudreflekterande ytor tillåter ljudet att breda ut sig i lokalen.
Man sitter på fel plats i rummet. Till exempel är ljudnivån alltid högre i ett hörn.
Källa: Akustikfixarna

–Det blev en märkbar skillnad efter åtgärderna, säger hon.
Lena Kuusinen jobbar på PRO samorganisations kansli i Gävle. När föreningen måste flytta från sina lokaler fick hon höra talas om att en del av Gävle Bridgeklubbs lokaler var lediga.
Eftersom Lena själv har spelat lite bridge visste hon att lokalerna var perfekta för PRO rent utrymmesmässigt. Men när hon kom dit för första gången blev hon sorgsen, eftersom ljudmiljön i de stora lokalerna med öppna ytor tyvärr inte var vad hon hoppats på.
– Det första jag tänkte var ”Oj, vad det låter i lokalen! Men det är ju perfekta lokaler, vad gör jag nu?” Men så kom jag att tänka på möjligheterna till arbetsplatsanpassning, säger hon.

Lena Kuusinen har progressiv dövblindhet sen födseln och har haft hörapparat sedan hon var fem år. Hon söker sina jobb själv men arbetsgivaren får lönebidrag från Arbetsförmedlingen. Så i hennes fall var det dem hon skulle kontakta.
– Inga problem, sa min handläggare, säger hon.
Nu har PRO flyttat in i de nya lokalerna och Lena Kuusinen har både fått kommunikationshjälpmedel som dörrsensor kopplad till en vibrator och akustikplattor i taket och ljudabsorbenter på väggarna.
– Nu funkar det bra, jag är jättenöjd, säger hon.

Eva Pihl-Dahl.
Eva Pihl-Dahl.

För den som behöver arbetsplatsanpassning är det viktigt att veta var man ska vända sig för att få hjälp. Men alla vet inte detta, menar Lena Pihl Dahl, audionom på Arbetsförmedlingen.
– I de större städerna finns ofta hörselmottagningar med mycket kunskap, men för personer i mindre städer kan det vara svårare, säger hon.
Arbetsförmedlingen hjälper den som har lönestöd från förmedlingen under hela arbetstiden och den som har arbete utan stöd under första året. Efter ett år är det dock Försäkringskassan som tar över ansvaret. För att få hjälp av Arbetsförmedlingen måste man skriva in sig där.
– Det kan kännas lite konstigt men det är så det fungerar, säger Lena Pihl Dahl.

Regler för bidrag
Du eller din arbetsgivare kan få bidrag på maximalt 100 000 kronor till hjälpmedel på din arbetsplats om du har en funktionsnedsättning som påverkar din arbetsförmåga, och behöver hjälpmedel för att kunna utföra ditt jobb.
Under anställningens första 12 månader utgår bidraget från Arbetsförmedlingen, har du arbetat längre tid ska du kontakta Försäkringskassan.
Om du har skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare eller är anställd med löne­bidrag får du bidrag även för behov som kommer fram senare under anställningen.

De vanligaste åtgärderna Arbetsförmedlingen hjälper till med är kommunikativa åtgärder för telefoni och kommunikation när det gäller hörselfunktion. Då får den sökande bidraget för hjälpmedlen och ansvarar för att de används på rätt sätt.
Men när det gäller akustik är det oftast arbetsgivaren som är bidragsmottagare, eftersom det handlar om fasta anpassningar som monteras på vägg eller i tak.
– Det är ofta frågan om fasta installationer som till exempel plattor i taket, då blir det knepigt om arbetstagaren sedan byter jobb. Därför får arbetsgivaren bidraget, säger Lena Pihl Dahl.
Eftersom lösningarna är så varierade har inte arbetsförmedlingen några speciella upphandlade företag eller produkter för att hjälpa till i dessa situationer.
– Vi använder alla som jobbar med dessa typer av frågor eftersom man ofta måste skräddarsy exakta lösningar, säger hon.

Hur jobbar då ett företag som bygger akustiklösningar för personer med hörselnedsättning?
Jonas Bergsten jobbar med akustiska lösningar på företaget Akustikfixarna som gör en hel del uppdrag på arbetsförmedlingens uppdrag. Jonas själv arbetar i Umeå, men företaget finns på flera platser i Sverige.

Jonas Bergsten.
Jonas Bergsten.

– Vi börjar alltid med att titta på audiogram och utgår ifrån vilken typ av hörselskada det handlar om så vi gör rätt typ av insatser, säger han.
Efter det görs en behovsanalys i lokalen där bullerkällor och rummets egenskaper kartläggs.
Möjliga åtgärder är att säkerställa att det finns bredbandig ljudabsorption i taket, att montera väggabsorbenter på hårda ljudreflekterande ytor och bordsabsorbenter och golvskärmar runt arbetsplatsen. Man kan även skärma av eller dämpa störande ljudkällor, till exempel kaffemaskin, ventilationsbuller och liknande.

Alla mår bra av en akustikreglerad lokal.

– Med rätt sorts åtgärder kommer lokalerna upplevas som behagligare att vistas i. En stor del av ljudet försvinner istället för att reflekteras tillbaka. Lokalerna kommer kännas dämpade med en lägre ljudnivå och upplevas som mer ombonade, säger Jonas.
Att uppfatta vad som sägs bli lättare då ”gammalt” ljud inte ringer kvar och maskerar.
– Detta bidrar även till en minskning av ”snöbollseffekten” där man omedvetet höjer rösten för att känna sig hörd i en bullrig ljudmiljö, säger han.
Den som får en akustisk åtgärd på grund av sin hörselnedsättning kan också glädjas över att den som bonus gör arbetsmiljön bättre för sina kolleger.
– Generellt kan man säga att alla mår bra av en akustikreglerad lokal. Det är konstigt att arbetsgivare inte fokuserar mer på akustikåtgärder i öppet landskap. Förutom att man mår bättre så minskar misstag och effektivitet ökar. Där är forskningen tydlig, säger Jonas Bergsten.

Text: Martina Nyhlin Foto: Emma Johansson