Prisas för forskning om hörsel och hjärnan

Stora Hörselpriset skulle ha delats i samband med HRF:s kongress, men nu blir utdelningen istället i samband med Hörselveckan och HRF Talks, se sidorna 28-29, där Jerker Rönnberg kommer att vara en av talarna.

Jerker blev kontaktad av HRF:s ordförande Mattias Lundekvam före sommaren och säger att han blev väldigt förvånad och glad.

– Att priset bara delas ut vart fjärde år gör också att det känns lite extra stort.

Motiveringen lyder bland annat att ”hans mångåriga forskargärning har öppnat dörrar till en helt ny och djupare förståelse av hjärnans och kognitionens betydelse för hur vi hör, hur vi lyssnar och hur vi kommunicerar.”

Jerker Rönnberg är professor i psykologi med inriktning mot handikappvetenskap.

Han ligger bland annat bakom Linnécentrum HEAD, som är både en forskarskola och en världsledande forskningsmiljö inom kognitiv hörselvetenskap, ett ämne som Jerker Rönnberg var med och skapade och har hjälpt till att sätta på kartan.

Det har skett bland annat genom konferensen CHSCOM, Cognitive Hearing Science for Communication, som har arrangerats vartannat år sedan 2011 och som lockar hundratals forskare från hela världen till Linköping.

Jerker Rönnberg, 67, har nyligen gått i pension och är numera professor emeritus, men han arbetar vidare på 20 procent.

När Auris intervjuar honom via videosamtal befinner han sig i sitt sommarhus i Burgsvik på Gotland och en fantastisk utsikt över Östersjön visar sig när han vänder på datorns kamera.

– Jag kommer att jobba vidare, men nu kan jag välja mer vad jag vill göra och försöka fokusera på de projekt jag tycker är mest intressanta. Jag kommer också att fortsätta jobba med att arrangera forskningskonferensen, CHSCOM.

Han kommer ursprungligen från Backe norr om Sollefteå i Västernorrland. Under uppväxten bodde Jerker nära en skidlift i Hallstabacken i Solllefteå och var mycket intresserad av slalom.

– Jag har faktiskt startat i samma tävling som Ingemar Stenmark.

Jerker Rönnberg har också alltid varit intresserad av psykologi och minnesforskning. Han skrev sin avhandling om minne, hörsel och syn 1980 vid Uppsala universitet.

Vi hör med örat men vi lyssnar med hjärnan.

Liksom de två senaste mottagarna av Stora Hörselpriset, Stig Arlinger och Helge Rask-Andersen, berättar han att det till stor del var en slump att han kom att inrikta sin forskning på hörsel.

– När jag försvarade min avhandling satt det en väldigt ljushårig man i publiken. Det var Arne Risberg från Forskningsrådsnämnden och professor i hörselteknik.

– Han tyckte att jag borde inrikta min forskning på hörsel och övertygade mig om att söka ett anslag för fortsatt forskning inom hörsel.

Det bidrog till att Jerker blev kvar inom området hörsel/minne/kognition och att han så småningom blev en av dem som uppmärksammade hjärnans roll för hur vi hör genom ämnet kognitiv hörselvetenskap.

– Vi hör med örat men vi lyssnar med hjärnan.

Efter sin doktorsexamen blev Jerker docent vid Umeå universitet. Sedan träffade han sin fru Anette som kommer från Halmstad.

– Vi letade efter en geografisk kompromiss och hamnade i Linköping. Där sökte jag och fick ett lektorat vid universitetet.

Där var han med och startade en grupp som började forska kring kommunikation, hörsel och kognition, hjärnans förmåga att lagra och bearbeta information.

1997 utnämndes han till professor i psykologi med inriktning mot handikappvetenskap.

Tillsammans med kolleger började han arbeta med den så kallade ELU-modellen som publicerades 2003. ELU står för Ease of Language Understanding och beskriver hur hjärnans arbetsminne kan underlätta för språkförståelse. Syftet är att beskriva och förutsäga förhållandet mellan arbetsminnet och långtidsminnet och hur det påverkas av olika språkliga signaler.

– Modellen kan användas när det gäller kompressionsalgoritmer för hörapparater. Den visar till exempel att om signalbehandlingen är för snabb så hänger inte arbetsminnet med, vilket leder till att man inte kan spara det som sägs i långtidsminnet vilket gör att man missar mycket.

– Det finns ett högt samband mellan arbetsminneskapacitet och vilken nytta man kan ha av en snabbare signalbehandling i hörapparaten.

En av de saker Jerker Rönnberg är mest nöjd med att ha bidragit till är skapandet av Linnécentrum HEAD, Hearing And Deafness, som grundades 2008 tack vare ett stöd på 50 miljoner kronor från Vetenskapsrådet, det så kallade Linnéstödet.

– Jag tror att det som avgjorde att vi fick anslaget var ELU-modellen samt att vi skapade ett nytt forskningsområde som vi kallade för Cognitive Hearing Science.

– Vetenskapsrådet med internationella sakkunniga gjorde en utvärdering av vår verksamhet 2008-2019 där vi fick ett mycket bra omdöme. De var bland annat imponerade av vår höga produktivitet. Tillsammans har vi inom HEAD i Linköping och Örebro publicerat 926 originalartiklar under tio år.

Han har själv och tillsammans med andra forskare publicerat närmare 225 vetenskapliga artiklar sedan 1984 och han har även uppdrag för flera olika internationella vetenskapliga tidskrifter. Bland annat är han chefredaktör för Scandinavian Journal of Psychology och biträdande redaktör för International Journal of Audiology.

– Men nu håller jag på och försöker avveckla en del uppdrag, säger han.

Snart kommer Jerker Rönnberg kanske också att kunna dra nytta av sin egen forskning.

– Jag är väl på gränsen till att behöva hörapparat själv. Min pappa hörde dåligt och började tidigt använda hörapparat och även min mamma hörde dåligt.

Han hoppas också att komma igång med att motionera, framför allt cykling som han är mycket intresserad av.

– Jag missar aldrig Tour de France och jag körde själv Vätternrundan 15 år i rad med början på 2000-talet.