Hörselskadade på distans under pandemin upplevde färre problem med arbetsrelaterad och social kommunikation på jobbet.
De har bland annat kommit fram till att lämplig användning av teknik, tydlig mötesetikett och att undvika hybridmöten är viktiga faktorer.
Resultaten är baserade på dels en digital enkät dels en intervjustudie. Enkäten skickades ut under 2023-2024 och innehöll frågor om välmående, kommunikation, hjälpmedel, digitala vanor med mera och ska publiceras i flera studier.
En första studie bygger på svar från 220 personer som alla uppgett att de hör dåligt. Lite drygt hälften hade en diagnosticerad hörselnedsättning och använde förskrivna hjälpmedel, ungefär en fjärdedel hade en diagnosticerad hörselnedsättning men använde ej hörapparat och en fjärdedel upplevde att de hade nedsatt hörsel men den var ännu inte var diagnosticerad.
Resultaten visar att alla mådde sämre under pandemin, både de som arbetade på plats och på distans.
– Intressant nog, och delvis motsatt till vad vi hade förväntat oss, upplevde de som arbetade på distans färre problem både med arbetsrelaterad och social kommunikation, uppger forskarna.
– Det kan bero på att man får mer kontroll över kommunikationen vid distansarbete, inklusive bättre förutsättningar att påverka den omgivande ljudmiljön.
För majoriteten återgick måendet efter pandemin till ungefär samma nivåer som tidigare. För gruppen med diagnosticerad hörselnedsättning som inte använde hörapparat låg dock måendet kvar på samma låga nivå efter pandemin, oavsett om de arbetade på distans eller på plats.
Resultaten kan enligt forskarna peka på flera viktiga faktorer när det gäller att skapa en mer inkluderande arbetsplats för personer med hörselnedsättning.
Ett exempel är känslan att ”Allt hänger på mig”. Att det krävs en stor mängd eftertanke och planering för att vardagliga arbetssituationer ska fungera smidigt. Flera intervjuade uppgav att de upplevde pandemin som en lättnad och att de kunde delta i arbetet på ett sätt som var likvärdigt med alla andra när den digitala omställningen hanterades rätt.
Några viktiga faktorer var bland annat: lämplig användning av teknik, tydlig mötesetikett och att undvika hybridmöten.
Fotnot: Projektet är ett samarbete mellan Josefine Andin, Rachel Ellis och Elisabeth Ingo Linköpings universitet samt Peter Nordqvist, Hörselbron.