Olika signaler sätter snurr på tillvaron

Yrsel är ett symtom som uppstår när hjärnan upplever en konflikt, till exempel när den får olika signaler från syn-, känsel- och balanssystemet.
Förutom störningar i balansorganet kan det även finnas flera underliggande sjukdomar som orsakar yrsel, men de flesta tillstånd är godartade.

Auris har intervjuat Tatjana Tomanovic, överläkare på Hörsel- och balanskliniken vid Karolinska sjukhuset.

– När vi får in en patient är det viktigt att först avgöra om patienten ska till neurologen. Till exempel vid stroke eller störningar i lillhjärnan.
Detta är dock sällsynt om det inte samtidigt förekommer neurologiska symtom, till exempel förlamningar i armar, ben eller ansiktsmuskulatur, svårigheter att tala eller dubbelseende.
Ett annat exempel är sjösjuka.
– Det orsakas av att hjärnan får motstridig information från syn, känsel och balans. Det är sedan väldigt individuellt hur fort hjärnan vänjer sig.
Hon säger att det finns tre huvudsakliga orsaker till yrsel som har samband med störningar i balansorganen.
– Vanligast är godartad lägesyrsel, även kallat kristallsjuka. Därefter kommer virus på balansnerven, vestibularisneurit, och Menières sjukdom.
– Kristallsjukan ger inte bestående skada, men är mycket besvärlig när man får den. Besvären är relaterade till att man rör huvudet framåt-bakåt eller åt sidorna.
– Det finns de som har återkommande svåra besvär.

Kristallsjukan är en mekanisk störning i balansorganet. Detta består av tre båggångar och två hinnsäckar. Den innebär att kristaller lossnar från en hinnsäck och samlas i klumpar i någon av båggångarna. Dessa kristaller är mycket små och mäts i nanometer, miljarddels meter.
– Kristallsjuka kan till exempel uppstå efter slag mot huvudet. Det förekommer nästan aldrig bland unga och risken tilltar efter 50–60-årsåldern. Oftast upptäcker man det efter att ha legat ned en längre tid.
– Det är viktigt att man söker hjälp så tidigt som möjligt. Om man väntar för länge kan kristallerna fastna och då sitter symtomen i längre.

Det är viktigt att man söker hjälp så tidigt som möjligt.

Tatjana Tomanovic

Kristallsjuka kan ofta behandlas genom kroppsrörelser som gör att de lossnade kristallpartiklarna flyttas ut från båggångarna. Det finns också flera rörelser som den som är van kan pröva att göra själv, till exempel Epleys manöver eller Semonts manöver.
– Det finns många instruktionsfilmer på Youtube, säger Tatjana Tomanovic.

För behandling av dem med svårare besvär har Karolinska skaffat en special-anpassad stol som även finns på några andra svenska sjukhus.
– Patienten spänns då fast i stolen som sedan kan snurras runt utifrån vilken båggång i balansorganet som är drabbad.
Var kristallerna sitter framgår av vissa tecken när man undersöker patienten.
– Framför allt kan man se det på hur ögonen rör sig.
Om man inte får bort dem brukar de så småningom försvinna av sig självt.
– Innerörat är utrustat med ämnen som löser upp kristallerna. Yrseln brukar sitta i från några dagar upp till tre veckor.

Brukar det komma tillbaka?
– Inom fem år är risken ungefär 50 procent.

Den näst vanligaste orsaken till yrsel är virus på balansnerven, vestibularisneurit. Det innebär att den ena balansnerven plötsligt blockeras helt eller delvis. När balansnerven på ena sidan blockeras får hjärnan en övervikt av balansimpulser från den andra sidan. Det leder till att hjärnan tror att huvudet rör sig mot den opåverkade sidan även när det hålls stilla, vilket ger en känsla av kontinuerlig karusellrörelse.
– Man tror att orsaken är ett virus som gör att balansnerven på ena sidan svullnar, vilket gör att nervtrådar slutar fungera vilket ger nedsatt funktion i båggångarna.
– Detta leder ofta till långa anfall där man kräks och mår illa under flera dagar.
Vestibularisneurit leder inte till hörselnedsättning och behandlas med kortison under tio dagar.
– I regel blir de flesta återställda från tio dagar upp till ungefär tre månader, men det är viktigt att komma igång med ett träningsprogram så tidigt som möjligt. Vi håller nu på med en balanskontrollstudie för patienter med vestibularisneurit där de tränar utifrån instruktioner i en app.

Den tredje relativt vanliga öronrelaterade yrselsjukdomen är kanske den som är mest känd bland Auris läsare, Menières sjukdom.
– Menière är en kronisk sjukdom som förutom hörselnedsättning, tinnitus och lockkänsla orsakar karusellyrsel. Det är den svåraste varianten av yrsel som för patienten känns ungefär som att vara i en torktumlare.
– Men inte vid varje tillfälle. Yrseln brukar vara svårast vid vestibularis neurit. Personer med menière har ofta tätare anfall, men det förekommer också långa perioder utan några anfall alls. Ju tätare anfall desto sämre mår patienten.
Orsaken till sjukdomen tros vara en obalans mellan vätskorna i innerörat och Karolinska sjukhuset använder sedan en tid en magnetkamera med speciell inställning för att diagnosticera menière genom att studera vätskeansamlingarna i innerörat.
– Det har hjälpt oss väldigt mycket när vi ställer diagnos. Vi har graderat vätskesvullnaden i tre nivåer och särskilt vid grad 2 och 3 kan vi ställa en helt säker diagnos, säger Tatjana Tomanovic.