Ljudvågor kommer in i ytterörat vidare in i hörselgången och fångas upp av trumhinnan, vilket gör att de tre hörselbenen börjar röra sig. De tre illustrationerna i artikeln är hämtade från Helge Rask-Andersens bok Svindlande vindlingar – En personlig berättelse om örats inre skönhet. Illustrationer: Karin Lodin.
Örat kan indelas i tre delar; ytteröra, mellanöra och inneröra. En hörselnedsättning kan ha sin uppkomst i alla tre delarna.
Hörseln fungerar så att ytterörat fångar upp ljudet som träffar trumhinnan och svängningarna förs vidare via hammaren, städet och stigbygeln till innerörat.
– Hörselbenen i mellanörat är de minsta benen i kroppen och förstärker ljudet kraftigt. Innerörat omvandlar mekaniska svängningar till elektriska signaler i hörselnerven och hjärnan, säger Helge Rask-Andersen.
– Omvandlingen sker med hjälp av några få tusen flimmerhårsförsedda hårceller i hörselorganet, eller cortiska organet, som fått sitt namn efter upptäckaren, den italienske greven Alfonso Corti.
Helge Rask-Andersen påpekar att det mänskliga örat är inställt på ljud i frekvensområdet 20 hertz till 20 000 hertz och särskilt området för talsignalen 125–4000 hertz.
– Särskilt i detta område har våra öron en fantastisk förmåga att registrera frekvenser, toner och harmonier.
Det gäller förstås under förutsättning att det inte finns någon hörselskada.
Det finns i grunden två typer av hörselnedsättning; konduktiv och sensorineural, även om båda kan förekomma hos samma person och kallas då för kombinerad hörselnedsättning.
Konduktiv hörselnedsättning påverkar ytterörat och mellanörat. Dessa hörselnedsättningar beror på så kallade ledningshinder och är oftast lättare att behandla, antingen med hörapparat eller genom operation.
– Den som har ett ledningshinder har oftast en hörselnerv och inneröra som fungerar nära nog normalt. Då handlar det i första hand om att öka volymen på ljudet. Det är då hörapparater fungerar som bäst och ofta har en god effekt, säger Helge Rask-Andersen.
Ett exempel på konduktiv hörselnedsättning är otoskleros som beror på att stigbygeln växer fast i ovala fönstret.
– Hörapparater ger oftast god effekt, men om hörselnedsättningen är grav eller dubbelsidig kan det vara värt att operera, säger Helge Rask-Andersen.
Den andra typen av hörselnedsättning, sensorineural, har sin orsak i innerörat eller hörselnerven. I innerörat finns hörselsnäckan och det cortiska organet där bland annat de 3400 inre hårcellerna och de 12 000 yttre hårcellerna finns.
De yttre hårcellerna förstärker ljud och de inre är kopplade till hjärnan och står för omvandlingen från ljud till elektriska nervimpulser.
– Åldersnedsättning, världens vanligaste, är ett exempel där orsaken är att innerörat är påverkat.
– Typiskt för åldersnedsättning är att den är likartad på båda öronen och att den sitter i diskantområdet, ett så kallat ”kälkbackeaudiogram”. Orsaken är en kombination av ungefär 50 procent miljö och 50 procent arv.
I en studie som publicerades i BMC Medicine 2021 undersökte Helge Rask-Andersen med kollegerna Wei Liu, Åsa Johansson och Mathias Rask-Andersen kopplingen mellan genetiska faktorer och åldersnedsättning.
– Våra resultat visade att vanliga genetiska variationer kan påverka såväl elasticiteten i hörselorganet som dess förmåga att återhämta sig efter bullertrauma, vilket har betydelse för att skydda mot hörselnedsättning på lång sikt.
Här följer först ett antal exempel på orsaker till konduktiv hörselnedsättning, alltså ledningshinder. Texten fortsätter på nästa uppslag med exempel på sensorineural hörselnedsättning.
Vaxpropp
Öronvax är en vanlig orsak till hörselnedsättning och kan lätt åtgärdas.
– Personer som har besvär, till exempel de med trånga hörselgångar, kan gå till öronläkare och rensuga örat vid behov. På apotek kan man köpa medel för att försiktigt spola ut vaxet om man är säker på att man inte har något hål på trumhinnan. Man ska generellt vara försiktig med att själv sticka in något i örat, säger Helge Rask-Andersen, säger Helge Rask-Andersen.
Extern otit
En hudinfektion i hörselgången kan leda till bland annat klåda och lockkänsla i örat.
– Det är vanligt på sommaren i samband med badsäsongen, säger Helge Rask-Andersen.
Det kan även påverka trumhinnan som är ett känsligt membran som skiljer ytterörat från mellanörat. Trumhinnan kan lätt påverkas av infektion eller inflammation i hörselgången.
Osteom
En godartad benvävnadstumör i hörselgången. Normalt sett inte tillräckligt stor för att orsaka hörselnedsättning.
Om en eller flera sådana växer sig tillräckligt stora kan det bli nödvändigt med operation för att undvika hörselnedsättning eller problem med vax.
Hål på trumhinnan
Oftast läker trumhinnan av sig själv. När man har hål på trumhinnan ska man undvika att få in vätska i örat.
Trumhinnan är känslig för perforering och infektion kan uppstå om något trycks för långt in i hörselgången, vilket är skälet till att man själv inte ska försöka peta i öronen.
Ett slag mot sidan av huvudet kan också orsaka hål på trumhinnan.
Den vanligaste orsaken är inflammation i mellanörat, otitis media, som kan leda till flytningar från mellanörat till hörselgången och även orsaka tillfällig hörselnedsättning.
Otitis media
Öroninflammation påverkar trumhinnans hälsa och funktion och upprepade infektioner är den vanligaste orsaken till skador på mellanörat.
Ett friskt mellanöra är fyllt med gas och trycket regleras delvis genom örontrumpeten som förbinder mellanörat med bakre delen av näsan.
När näsan blir täppt, till exempel vid förkylning eller någon infektion, kan det hindra örontrumpeten från att ventilera mellanörat, vilket kan orsaka hörselnedsättning.
Detta är vanligt hos barn, men kan även drabba vuxna.
– Upprepade öroninflammationer kan skada trumhinnan och hörselbenen. Det kan i så fall åtgärdas kirurgiskt med plastikoperation och reparation av trumhinna och hörselben. Kronisk otit uppkommer sannolikt till följd av nedsatt funktion av örontrumpeten och ventilation samt även inväxt av hud från hörselgången till mellanörat. Det kallas för pärlcysta eller cholesteatom och måste åtgärdas kirurgiskt. säger Helge Rask-Andersen.
– Kronisk otit är en vanlig orsak till hörselnedsättning hos barn i utvecklingsländer.
Barotrauma
Tryckskillnadsskada uppstår på grund av tryckpåverkan. Det kan leda bland annat till spräckt trumhinna och orsakas av kraftiga atmosfäriska förändringar, till exempel dykning eller flygning. Att flyga eller dyka när man är förkyld ökar risken för barotrauma.
Trauma
Kraftiga slag mot huvudet, till exempel vid trafikolyckor eller kontaktsporter som boxning, kan leda till brott på hörselbenskedjan och orsaka hörselnedsättning. Det kan också skada innerörats känsliga strukturer.
Otoskleros
Är en delvis ärftlig sjukdom där hörselnedsättningen vanligen blir märkbar i medelåldern. Orsaken är att stigbygeln, som sitter i ovala fönstret, fixeras och inte släpper in ljudet till innerörat.
Vi är framme vid innerörat och hörselnerven där orsaken finns till sensorineural hörselnedsättning. Det kan innebära att vissa ljudintervall helt eller delvis försvinner, framför allt diskantljuden. Det leder också till att hörselskärpan blir sämre, ljud förvrängs, flyter ihop och det blir svårare att skilja tal från bakgrundsljud.
Presbyacusis
Åldersrelaterad hörselnedsättning är den vanligaste typen. Oftast påverkar det möjligheten att höra högfrekventa ljud.
Alla delar av hörselsystemet påverkas av ”slitage”. Orsaken är att antalet hårceller minskar i antal på båda öronen. Hos en del går utvecklingen snabbare än andra. Det kan möjligen bero dels på att man utsatts för buller, dels på ärftliga faktorer. Ofta är mönstret liknande hos syskon och andra i familjen.
– En orsak som uppmärksammas alltmer idag är att elektriciteten som alstras i innerörat för att hårcellerna skall fungera optimalt försämras vid högre ålder, säger Helge Rask-Andersen.
Ålder kan även ha betydelse för hörselnervens funktion och hjärnans hörselcentrums förmåga att behandla ljud, särskilt mer komplexa ljud som tal och musik.
Bullerexponering
Att utsättas för buller anses ofta vara den näst vanligaste typen av hörselnedsättning. Ju högre ljudet är och ju längre tid som exponeringen pågår, desto större risk är det att de känsliga hårcellerna i snäckan skadas permanent.
En bullerskada kan bero både på en plötslig ljudsmäll och även hög bullernivå över längre tid. Hörselskadligt buller finns runt om oss i hela samhället både på arbetsplatser och på fritiden. Genetiska anlag har också betydelse för risken att få bullerskador, olika personer är olika känsliga.
Hjärtsjukdomar
Hjärt-kärlsjukdomar kan troligtvis vara en orsak till åldersrelaterad hörselnedsättning.
– Studier ger dock lite olika resultat. Märkligt nog synes det påverka mest de låga frekvenserna, säger Helge Rask-Andersen.
– Enligt vissa författare kan det bero på att blodförsörjningen är mindre uttalad i snäckan topp. Snäckan i innerörat är annars mycket känsligt för en nedsatt blodförsörjning. Åderförkalkning, stroke och hjärtattack har av vissa ansetts ha samband med hörselnedsättning..
Infektionssjukdomar
Det finns många infektionssjukdomar, både virus och bakteriella, som kan orsaka sensorineural hörselnedsättning, några av dem påverkar vanligtvis ett öra, till exempel mässling, påssjuka och bältros.
Läkemedel, kemiskt
Kemiska ämnen som påverkar eller skadar hörseln kallas ototoxiska. Oftast skadar de innerörats sinnesceller, eller innerörats ”batteri”.
Ototoxiska läkemedel såsom vissa typer av antibiotika och cancermedel kan ge hörselskador. Genom noggrann dosering och kontroll med audiogram kan det undvikas.
Menière
Menières sjukdom innebär anfall av karusellyrsel, tinnitus, lockkänsla och hörselnedsättning på ett öra eller båda öronen. Sjukdomen går i skov. Det är inte helt klarlagt vad menière beror på. Den troligaste orsaken är en obalans mellan två salthaltiga vätskor som finns i innerörat, perilymfa och endolymfa.
– Hos personer med Menières sjukdom bildas det för mycket endolymfa och möjligen ökar vätsketrycket som leder till en svullnad i innerörat (endolymfatisk hydrops).
Det finns olika teorier om hur vätskeobalansen uppstår. Överproduktion av endolymfa, otillräcklig dränering. Det kan i sin tur ha orsaker på cellnivå eller samband med hormonella störningar och arvsanlag.
– Personen blir sällan döv av menière, men det kan innebära en ganska kraftig hörselnedsättning. I dessa fall kan cochleaimplantat ha en väldigt god effekt, säger Helge Rask-Andersen.
Genetiska orsaker
Att en hörselnedsättning är ärftlig innebär inte alltid att en person har den från födseln. En genetiskt orsakad hörselnedsättning kan även ha en sen debut.
Det är inte alltid lätt att fastslå om en hörselnedsättning har ärftlig orsak eller inte.
Tumör
Vestibularisschwannom (acusticusneurinom) är en tumör som oftast utgår från de schwannska cellerna i balansnerven. Tumören är godartad, sprider sig inte, och växer oftast långsamt. Det första symtomet brukar vara ensidig nervhörselnedsättning.
I Sverige upptäcks varje år ungefär 250 fall av vestibularisschwannom. Eftersom det är viktigt med tidig upptäckt bör det göras en magnetkameraundersökning vid en ensidig nervhörselnedsättning som inte har någon förklaring.
Plötslig dövhet
Orsaken tros vara antingen virus eller lokal störning av blodcirkulation till innerörat. Plötslig hörselnedsättning kan utvecklas under några timmar eller dagar, oftast på ena örat. Det rör sig sällan om total dövhet, orsakerna kan vara många, bland annat flera av ovanstående rubriker.
Hörseln ofta bättre av sig själv, men det är viktigt att vända sig till vården så snabbt som möjligt för behandling och för att utesluta samband med andra diagnoser. Den vanligaste behandlingen brukar vara kortison i kombination med vila.