Hörselnedsättning beskrivs gärna som något entydigt negativt. Man talar om allt man missar, men sällan om allt man slipper.
Det talas mycket om AI-slop, den växande mängden maskinproducerat innehåll som ingen egentligen har efterfrågat. Men har du hört talas om mänskligt slop, pladdret? Ointressanta historier, upprepningar och resonemang som fortsätter långt efter att poängen har gått hem. Med hörapparaterna i fickan går en del av detta förlorat. Det är inte alltid en förlust.
Men hörsel handlar förstås inte bara om ljudnivå. Den handlar också om hur vi kalibrerar oss mot andra människor. Det finns många sätt att lyssna.
Man kan lyssna för att upptäcka när den andra har slutat röra på läpparna, så att man själv kan börja prata. Man kan lyssna efter ett argument att invända mot. Man kan höra vad någon faktiskt säger. Och om man anstränger sig kan man försöka förstå varifrån det sagda kommer. För det sista krävs inte hörapparater, utan empati.
Nog verkar vi lyssna allt mindre på varandras intentioner och allt mer på invändningar. Kanske hänger det ihop med att vi också har blivit ovana vid tystnad. Varje tomrum ska fyllas med musik, poddar, radio, ljudböcker och röster som berättar vad vi bör tänka på medan vi gör något annat.
Jag gör likadant. Sätter på något när jag lagar mat, promenerar eller arbetar i trädgården. Som om själva sysslan inte vore tillräcklig. Som om tystnaden vore en teknisk störning som måste åtgärdas.
Men ibland tar jag av mig hörapparaterna och låter trädgården vara tyst. Eller rättare sagt: jag låter den låta som den gör för mig. Det är inte fullständig tystnad, utan en värld där färre saker kräver min uppmärksamhet.
Ibland hjälper hörapparater. Ibland hjälper det att ta av dem.
Nyligen lyssnade jag, ironiskt nog, på en podd om buddhism. Där talades det om meditation, inte som ett sätt att uppnå ständig harmoni, utan som en övning i att stanna kvar i det som är. Meditation innebär inte att man slutar bli irriterad. Bara att man blir bättre på att märka irritationen innan man gör den till någon annans problem.
Kanske är lyssnande något liknande. Inte att okritiskt ta in alla ord, utan att stanna kvar tillräckligt länge för att förstå vad som faktiskt sägs. Att skilja mellan brus och betydelse, mellan pratskräp och en människa som försöker förmedla något.
Ibland hjälper hörapparater. Ibland hjälper det att ta av dem.