"Tiden per patient har minskat"

Genomsnittsåldern för dem som provar ut sin första hörapparat är fortsatt hög, cirka 73 år.
– Under pandemin när äldre inte togs emot byggdes det upp en ”åldersskuld”. Vi hade förväntat oss att åldern skulle gå ned, men den verkar ligga kvar på en fortsatt hög nivå och kanske till och med öka ytterligare framöver, säger Peter Nordqvist, föreståndare för Hörselbron.
– Det är bekymmersamt eftersom man skulle vilja att hörselskadade kom tidigare till hörselvården.
Att snittåldern inte minskar anser Peter Nordqvist huvudsakligen beror på att befolkningen blir äldre.
– Det är en utmaning för alla vårdområden, inte minst hörselvård. Det är lätt att inse att hörselvården kommer att behöva mer resurser och genomföra effektiviseringar framöver för att möta den åldrande befolkningen utan att tappa i kvalitet.
Det nationella snittbetyget för hörselvården 2024 är 3,93, en liten ökning från 2023 då motsvarande siffra var 3,92.
– Spridningen på regional nivå ligger kring 0,2 i nytta. Det är ganska mycket och motsvarar ungefär skillnaden mellan att få en eller två hörapparater, säger Peter Nordqvist.
Högst betyg, 4,04, får Halland som låg i topp även förra året, även tvåan Jönköping tillhör de regioner som ofta har legat i topp.
Peter Nordqvist konstaterar att regioner som genomför förbättrande insatser också snabbt ser förbättringar i statistiken.
– Det hänger förstås även ihop med vilka resurser verksamheten har, men även små insatser ger resultat.

Siffrorna bygger på en enkät som skickas ut varje kvartal av Nationella kvalitetsregistret för hörselrehabilitering. 18 regioner deltar och kan följa sina resultat över tid. Ungefär hälften av brukarna besvarar enkäten.
Enkäten består av 22 frågor. Frågor som behandlar samma område slås ihop under en gemensam rubrik, indikator.
Det viktigaste måttet är nytta som beskriver det totala omdömet. Totalt finns det tre indikatorer. De två som har högst samband med huvudindikatorn nytta är funktion och kontakt/information.
– Betyget för funktion har de senaste fem åren etablerat sig på en högre nivå. Det är mycket positivt och visar att nyttan för brukarna har ökat sedan 2015.
– Betyget för kontakt/information har däremot tappat ungefär 0,2 poäng de senaste åren och ligger sedan ett par år på en lägre nivå än 2015.
Positivt är att andelen som använder sina hörapparater fortsätter att öka.
– Över 94 procent använder dem 1–4 timmar per dag eller mer och nästan 60 procent i mer än åtta timmar.
Det finns ett tydligt samband med hörselnedsättningen, ju högre grad av hörselnedsättning, desto större nytta upplever användarna.
– Ett intressant resultat är att det också finns ett tydligt samband mellan hur mycket hörapparaterna används och ökad livsglädje, säger Peter Nordqvist.

Det finns också tydliga skillnader mellan åldersgrupper. När de svarande delas in i femårsintervall (55-59, 60-64, 65-70 och så vidare) skiljer det ungefär 3-4 decibel i nedsättning mellan varje grupp vid frekvenserna 6 000 och 8 000 hertz.
Det finns även skillnader mellan kön.
– Män hör lite sämre och det finns en tydlig försämring i frekvensintervallet 1 000 hertz till 4 000 hertz, medan kvinnor har ett flackare audiogram, säger Peter Nordqvist.