Meniereforskning i fokus

Helge Rask-Andersen är seniorprofessor i experimentell otologi vid Uppsala universitet. Nyligen höll han en webbföreläsning för HRF:s nätverk om Meneres sjukdom och nya diagnostik- och behandlingsmetoder.
– Innerörat är skyddat av kroppens hårdaste ben så det är väldigt svårstuderat, men det är en hel del spännande saker som har hänt.

Han nämner bland annat en ny antiinflammatorisk medicin, Ebselen, som visat lovande resultat i vissa studier, avbildningar av innerörat med magnetkamera, undersökningar med synkrotronröntgen och att man har funnit likheter med migrän och att studier tyder på att viss migränmedicin kan ha effekt även vid meniere. Dessutom håller balansimplantat på att utvecklas och i Kina pågår försök med kirurgisk blockering av innerörats båggångar.
– Yrselattackerna kan komma plötsligt, men de flesta har oftast någon slags ”aura”/förkänsla innan attacken. Antalet yrselattacker minskar ofta efter 5–10 år och de flesta har en ganska ”lugn” sjukdom med måttliga hörselsymtom.
– Att utsättas för känslomässig stress ökar risken för att få ett anfall. Däremot ökar inte risken vid fysisk stress.

En teori är att sjukdomen orsakas av endolymfatisk hydrops, en vätskeansamling som leder till svullnad i innerörat.
– Det ökar trycket vilket särskilt påverkar de yttre hårcellerna nära toppen på snäckan. Dessa celler förstärker bastoner vilket gör att hörselnedsättningen oftast är fluktuerande i basregistret.
– Men det är viktigt för patienterna att känna till att det är ovanligt att meniere leder till total dövhet.

På senare år har man också börjat undersöka sambandet mellan meniere och migrän.
– Det finns en studie där man har angett att risken för migrän är tre gånger högre vid meniere, men andra studier har inte fått samma resultat.
– Det har gjorts mindre studier med migränmedicin som har gett lovande resultat på akuta meniereanfall hos patienter som har både meniere och migrän.
En behandling som anses relativt effektiv mot yrsel är antibiotikan gentamycin. Nackdelen är att det finns risk att hörseln skadas.
– Men nyare studier har visat att risken är ganska liten, åtminstone vid en engångsbehandling. Vid till exempel tre behandlingar ökar risken.

En behandling som är vanlig i USA och även i Sverige är kortisoninjektion i mellanörat.
– Det finns relativt god evidens för att det minskar yrselattackerna, men det tycks inte påverka tinnitus och hörselnedsättning, men det finns delade meningar om metoden. Det är inte så lätt som man kan tro att ge en injektion i mellanörat.
Helge Rask-Andersen poängterar att menierepatienter behöver information om sjukdomen, ha tillgång till en stabil läkarkontakt och även sjukgymnastik.
– Det är också viktigt med god sömn och att vara fysiskt aktiv samt att minska stress och oro, till exempel med hjälp av kognitiv beteendeterapi.
– Saltrestriktion verkar ha effekt hos vissa, men det finns inga bevis för att minskat intag av salt, koffein eller alkohol påverkar sjukdomen.

Många behandlingsmetoder

• Läkarkontakt Det är viktigt att ha en bra och stabil läkarkontakt som kan informera om sjukdomen.
• Kost Minskat saltintag brukar rekommenderas, men det finns inga starka bevis för att det har betydelse.
• Vätskedrivande. Inga starka bevis för att det har någon effekt på yrsel. Påverkar ej hörseln.
• Livsstil Fysisk aktivitet och god sömn är viktigt. Försök att minska oro och stress (särskilt känslomässig). Undvik isolering.
• Kortison Används mycket i USA, kan minska yrselattacker. Delade meningar om effektivitet.
• Betaserc Verkningsmekanismen sägs bestå i ökat blodflöde till innerörat. Effekten är inte vetenskapligt validerad.
• Kirurgi Till exempel avskäring av balansnerven. Kan användas som sista alternativ om inget annat i behandlingstrappan hjälper.
• Salovum Äggpulver med antisekretorisk faktor. Dyr metod, inte fastställd effekt i vetenskaplig studie.
• Mältad havre Flingor som kan köpas på apotek eller i hälsokostaffärer, kan fås på recept. Minskar eventuellt antal yrselattacker men har ingen effekt på hörsel och tinnitus.
• Ebselen Anti-inflammatorisk medicin. Positiv fas 3-studie december 2025 tydde på förbättrad hörsel och minskad yrsel.
• Tryckpulsgenerator Behandling med pulserande övertryck genom plaströr in till trumhinnan. Eventuell effekt mot yrsel, men ej på hörselnedsättning eller tinnitus.
• Migränmedicinen Vydura behandlar pågående migränanfall. Lovande effekt även på akut meniereanfall i preliminär studie.
• Gentamycin Antibiotikabehandling som är effektiv mot yrsel, men det finns viss risk för hörselnedsättning vid upprepad behandling.
• Arlevert Medel mot yrsel, kan tas i samband med täta anfall.
• Balansimplantat är under utveckling och kan bli möjligt i framtiden. Det pågår även försök med genterapi och kirurgisk blockering av innerörats båggångar.

  Källa: Helge Rask-Andersen