En del av Hörselskadades Riksförbund

Forskning Auris nyhetsbrev • juni 2022

Testar rör i örat mot yrsel

Ett dansk-svenskt forskningsprojekt ska försöka ta reda på hur effektivt det är att behandla yrselsymtom vid Menières sjukdom genom att sätta in ett dränerande plaströr bakom trumhinnan.

Forskare ska dokumentera hur effektiv är rörbehandling vid Menières sjukdom.

Menières sjukdom

Menière innebär anfall av karusellyrsel, tinnitus, lockkänsla och hörselnedsättning på ett öra eller båda öronen. Sjukdomen går i skov. Det är inte helt klarlagt vad menière beror på. Den troligaste orsaken är en obalans mellan två salthaltiga vätskor som finns i innerörat, perilymfa och endolymfa.

– Det är egentligen inget nytt. Vi har använt det regelbundet i Skåne sedan minst 15 år, säger Mikael Karlberg, läkare och specialist på yrselsjukdomar vid Skånes universitetssjukhus i Lund.
– Metoden började användas redan på 1960-talet, men föll sedan lite i glömska.

Med stöd av EU-pengar för regionen Öresund-Skagerack-Kattegatt ska man nu i ett samarbete mellan danska, svenska och norska forskare försöka visa om det finns vetenskapligt stöd för metoden.
– Vår teori är att plaströret kan bidra till att skapa ett jämnt tryck i innerörat, säger Mikael Karlberg.
– Det finns en del observationsstudier och min egen erfarenhet är att 75-80 procent blir besvärsfria från yrsel under åtminstone fyra år.
Trots det finns egentligen inget vetenskapligt stöd för metoden utan det handlar om beprövad erfarenhet.

De plaströr som sätts in är av samma typ som används för att ta bort vätska bakom trumhinnan hos barn som ofta får öroninflammation.
– Att sätta in ett rör bakom trumhinnan är ett minimalt ingrepp som utförs under lokalbedövning och kan göras på några minuter. Man behöver inte heller ta ut röret utan det trillar så småningom ut av sig självt.
För att kunna utesluta att eventuella förbättringar beror på placeboeffekten så kommer deltagarna att lottas in i två grupper.
– Det är en så kallad shamkontollerad studie där patienterna inte vet om de får behandling eller inte. En grupp kommer att få plaströr och för den andra gruppen kommer vi att bedöva trumhinnan och låtsas lägga in rör, säger Mikael Karlberg.

För att delta i projektet ska man ha fått diagnosen menière samt haft minst två yrselanfall inom de senaste tre månaderna.
– Man får inte heller tidigare ha blivit behandlad med dräneringsrör mot menière.
Under de första tolv veckorna fyller deltagarna varje vecka i ett digitalt frågeformulär där de rapporterar till exempel yrselanfall, hörselnedsättning, lockkänsla och tinnitus under veckan som gått.
– Är man missnöjd efter den första testperioden kan man få byta grupp. Det görs också ytterligare en uppföljning efter två år, säger Mikael Karlberg.

Huvudansvarig för projektet är Casper Grønlund Larsen på Sjællands universitetsjukhus i Køge. Information om projektet finns på meniere.dk.

Text: Stefan Andersson Foto: Mostphotos.com