Katter kan höra högfrekventa ljud upp till 75-80 000 hertz.
Didrik Vanhoenacker är jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
– Generellt kan man säga att rovdjur har mest fokus framåt, medan bytesdjur behöver ha uppmärksamheten riktad runt om, säger han.
När det gäller människors hörsel så kan en person med bra hörsel höra ljud upp till 20 000 hertz, enheten för ljudhastighet.
Dock minskar ofta förmågan att höra högfrekventa ljud med tiden.
– Man pratar till exempel om att inte längre kunna höra syrsorna, även om det i Sverige då är vårtbitare man menar. Många vårtbitare ger ifrån sig ljud som ligger på cirka 10 000 hertz, säger Didrik Vanhoenacker.
Frekvenser över 20 000 hertz kallas för ultraljud.
Våra vanligaste sällskapsdjur, hundar och katter, kan höra ultraljud.
– Hundar hör till omkring 40–45 000 hertz och katter ungefär dubbelt så högt, 75–80 000 hertz, säger Didrik Vanhoenacker.
– Det är ganska naturligt om man tänker på hur de jagar. Hundar använder i första hand luktsinnet och sedan synen medan katter smyger omkring och gör överraskningsanfall.
Katter har bra syn och bra luktsinne också, men med hörseln kan dom till exempel höra musungar som piper eller rörelser i gräset.
Katter har även en annan möjlighet som inte människor har. Varje öra har 32 muskler och det kan vridas oberoende av det andra, vilket gör det möjligt att mer exakt pejla in varifrån ljud kommer. De kan även rikta öronen bakåt.
Ugglor är nattliga jägare kända för att ha bra syn. De har också bra hörsel och speciella öron.
– De kan höra och fånga möss under snön, säger Didrik Vanhoenacker.
– En förklaring är att många ugglearter har assymetriska öron, det ena sitter lite längre ner på huvudet än det andra.
– Det gör att de pejlar ljud både i sidled och höjdled genom att registrera skillnader i tid och styrka när ljudet når respektive öra.
Ett annat exempel är trastar som kan höra daggmaskar och spillkråkan som kan höra myror röra sig inuti en trädstam innan de hackar hål in till myrorna och sticker in sin långa, smala, tunga och fångar dem i boet.
– Då handlar det om att höra svaga ljud och kunna filtrera ut dem från ljuden runt omkring, säger Didrik Vanhoenacker.
Fåglar kan, så vitt man vet, liksom människor inte höra ljud som har högre frekvens än 20 000 hertz.
Däremot kan de ofta höra svaga ljud. Deras hörsel skyddas också av att örats hörselceller återbildas kontinuerligt.
En djurart som både kan höra och ge ifrån sig högfrekventa ljud är fladdermöss. De svenska arterna använder sig av frekvenser mellan cirka 20 000 och 60 000 hertz. De skriker ut pulser av ljud och lyssnar efter ekot och kan i mörker använda sig av det som ekolod för att orientera sig.
Ljud och frekvenser
Ljud består av tryckvågor som skapar skillnader i täthet i luft, vatten och annan materia. Ljudstyrkan avgörs av kraften i svängningarna och mäts i decibel.
Ljudvågornas hastighet avgör om ljud uppfattas som höga eller låga. Låga frekvenser ger bastoner, höga frekvenser diskanttoner. Hastigheten mäts i enheten hertz, antal svängningar per sekund.
Vid ett vanligt tonaudiogram brukar hörtröskeln mätas vid 5–10 testfrekvenser mellan 250–8 000 hertz. Området 300–4 000 hertz är viktigast för att kunna uppfatta mänskliga röster.
Ultraljud är frekvenser som är högre än 20 000 hertz. Delfiner, fladdermöss och en del insekter kan höra ultraljud.
– De kan bland annat använda lokaliseringen för att hitta insekter.
– Det finns nattfjärilsarter som har utvecklat extremt bra hörsel för att skydda sig och så fort de hör fladdermusljud faller de snabbt till marken för att undkomma. Men sedan har vissa fladdermusarter i sin tur utvecklat ännu bättre hörsel och kan därför ”viska” ut sina ljudpulser så att fjärilarna inte hör dem, säger Didrik Vanhoenacker.
– Varför olika djur hör som de hör beror mycket på vilken miljö de lever i, om de är aktiva på dagen eller på natten och vad de lever av, säger han.