Ljudtekniker trodde karriären var slut – i stället fick den ett lyft

Per Moneeo har förmånen att få jobba med sitt stora intresse – ljud och musik. Att bli ljudtekniker var hans mål redan som ung och han har aldrig ångrat sitt val. I mer än 30 år har han jobbat vid ett mixerbord och mött många artister och skådespelare. Han vill inspirera andra att utforska möjligheterna med ljud och det gör han bland annat på sin Youtube-kanal, men också i föreläsningar på högskolor, universitet och andra sammanhang runt om i landet.

Hörseln har varit hans främsta redskap och han har tagit den för given. En promenad med hustrun Iréne en vårdag för fyra år sedan fick hans tillvaro att gunga. Iréne frågade om han hörde syrsorna och det gick upp för Per att han inte gjorde det.

– Det var en chock. En ljudtekniker måste höra alla frekvenser, det var min bestämda uppfattning.

Per hade varit sjuk i covid strax innan händelsen med syrsorna.

– Jag var riktigt dålig i flera veckor. Innan dess hade jag inte haft några problem att höra höga frekvenser.

Per hade märkt att hörseln hade förändrats efter covid, och insåg nu han att det var hög tid att kolla upp den. Ett enkelt test visade nedsättning i diskanten så han fick remiss till hörselvården.

– I Gävle var det så lång kö till öron-, näs- och halsläkare, runt ett år, så jag fick i stället åka till Stockholm. Jag var så taggad när jag kom dit och tänkte att nu jäklar ska jag sätta alla toner. Jag gick in i mätrummet och fick hörlurar över öronen och började trycka. Det här går ju riktigt bra, tänkte jag. Sen öppnade sköterskan dörren och sa ”Du vet att det här inte är ett världsmästerskap va? Du trycker ju hela tiden, och jag har inte ens börjat än”.

Per förstod att det var hans egen tinnitus som lurat honom att trycka. Han lade band på sig och genomförde testet. Hans känsla var att det gick bra. Beskedet blev en kalldusch.

– Audiogrammet var en sluttande kurva. När jag träffade läkaren efteråt sa han att jag kunde få hörapparater och undrade om jag ville boka tid för utprovning eller om jag ville vänta.

Han gick ut från kliniken med tunga steg. Karriären var över, det var han övertygad om. Han målade upp scenarier om hur hans uppdragsgivare skulle bli förfärade när de såg hans hörapparater.

– Jag kände mig faktiskt som en sämre och mindre värd människa. Men efter en stund insåg jag att jag gick där och oroade mig mer för hur jag skulle se ut med hörapparater och vad andra eventuellt skulle tycka, än hur jag själv mådde som människa, vilket ju är helt galet. Där och då beslutade jag mig för att ta emot all hjälp som finns och att vara öppen med min hörselnedsättning.

Han ville ta reda på hur andra ljudtekniker och musiker med hörselnedsättning hade löst situationen. Till hans förvåning hittade han inget.

– Det borde finnas många med tanke på att det är en grupp som är särskilt utsatt. Jag kontaktade Musikerförbundet men där fanns inte heller någon information eller tips om hur man kan anpassa utrustningen och arbetssättet. Hörselproblem är ett känsligt område för ljudtekniker och ingen vill prata om det, det är min uppfattning. Men jag vill ändra på det.

Han lyckades till slut få kontakt med en ljudtekniker i Kanada med egen erfarenhet av hörselnedsättning och som gav bra tips.

Han började utveckla nya egna arbetsmetoder, till exempel ett sätt att använda ett dataprogram som visualiserar ljudet. Detta har hjälpt honom mycket och han lyckades få programmet godkänt som arbetshjälpmedel, vilket han säger har varit helt avgörande för att kunna fortsätta sitt arbete som ljudtekniker.

Bästa hjälpen har ändå varit att skaffa hörapparater. Han tänker på läkaren som frågade om han ville vänta med hörapparater eller om han ville boka tid för utprovning direkt.

– Hörapparater ska man skaffa direkt, slår Per fast.

Med tanke på väntetiderna i Gävle så fick han komma till Region Uppsala för utprovning.

– Jag fick världens bästa audionom i Skutskär. Vi jobbade mycket med inställningarna och jag är väldigt nöjd.

Som många andra som fått hörapparater minns han känslan när han för första gången fick på sig dem.

– Jag kunde höra konsonanter igen. S, t, f, p – det var underbart. Och när jag satte mig i bilen för att köra hem så lät plötsligt min gamla billiga bilstereo som ett hifi-monster i tjugotusenkronorsklassen, säger han och skrattar.

Att vara öppen om sin hörselnedsättning var det enda alternativet. Han lät snagga håret ännu kortare på sidorna för att hörapparaterna skulle synas ordentligt. Han skrev inlägg i sociala medier om hörapparaterna och hur de hjälper honom. Responsen var överväldigande. Alla var positiva till att han berättade.

– Jag fick så mycket kärlek och förståelse. Och det var också många ljudtekniker och musiker som skrev om sina hörselproblem.

Hörapparaterna blev alltså ett lyft, men på våren 2022 blev han sjuk i covid igen och hans tinnitus gick från ”normal som alla musiker har” till ”katastrof”. På en skattningsskala som används i vården, THI (Tinnitus Handicap Inventory) var hans resultat 96 där 100 är max.

– Jag fungerade inte. Som företagare har jag aldrig varit sjukskriven och jag tänkte att det inte var ett alternativ nu heller, men en kurator på hörselvården rådde mig att göra det. Jag var sjukskriven 18 månader och det var nödvändigt för att komma tillbaka.

Under tiden gick han på KBT-terapi för tinnitus i Uppsala.

– Det var min kurator som berättade om den och vi skickade in en remiss. Jag fick svaret att det var tre års väntetid. Tre år!

Per kunde inte tro att det var sant att han inte skulle få hjälp mot tinniusplågan på flera år.

– Behandlingen finns bara i Uppsala och Linköping och urvalskriterierna är hårda, endast personer som har besvär över 80 på skalan kan komma med och man måste vara motiverad eftersom det är en krävande process med stort eget ansvar. Det är inte klokt att det inte finns mer hjälp, det är en enorm förlust för samhället, konstaterar Per.

Han hörde av sig regelbundet till kliniken och plötsligt så blev det en plats ledig på grund av återbud. Per tackade ja direkt. KBT-terapin pågick under ett halvår med tio besök i Uppsala som varade en förmiddag per gång.

– Utöver det var det hemuppgifter som man gjorde varje dag. Det var otroligt tufft men jag märkte att det hade effekt och var motiverad.

Han lärde sig att slappna av. Det kan låta simpelt, men är svårt.

 – Att slappna av på riktigt är något helt annat än jag trodde. Jag fick lära mig andas och släppa tankarna på allt runt omkring.

Meditation och yoga blev daglig rutin. Steg för steg mådde han bättre. När KBT-terapin var slut hade han ändrat sin livsstil – och fått bukt med sin tinnitus som nu låg på 54 på THI-skalan. Han kunde börja arbeta igen, med fokus på att må bra för att hålla i längden.

Han har hittat sätt att komma runt hörselproblemen i sitt arbete som ljudtekniker. Med hjälp av ett dataprogram kan han se ljudet och med hjälp av sitt ljudminne veta hur det låter.

En annan förändring är att han har lärt sig säga nej till en del jobb, vilket han sällan gjorde tidigare.

– Jag gör till exempel inte spelningar med stark volym. Det finns så mycket annat jag kan göra.

Det här är en stor förändring, tidigare sa Per alltid ja till erbjudanden om jobb.

– Nu är jag betydligt med selektiv och är noga med min återhämtning. Jag vågar ställa krav på arbetsmiljön och tummar inte på mina egna behov.

Den nya livsstilen har gett honom mer tid och inspiration att skapa egen musik och ljudkonst. Tillsammans med sin hustru Iréne driver han företaget Taste of Sound, som bland annat skapar ljud till filmer, utställningar, teaterpjäser med mera.

När han tog beslutet att ta all hjälp som fanns gick han också med i HRF och han är idag ledamot i föreningen i Gävle.

– Det var självklart och det har gett kunskap och förståelse.

Han hittade HRF Talks, en föreläsningsserie som finns på HRF:s webbplats, och fastnade särskilt för ett föredrag av Ida Bäckström (Prem Geetam) som berättade om hur meditation och klanger från metallskålar, Sound Healing, får henne att må bra. Ida Bäckström var porträttperson i Auris 5/2020.

Idas upplevelse av klanger och musik väckte Pers intresse och han ville veta mer.

– Jag och min fru arbetar också med klanger – det är en helt ny värld. Vi träffade Ida ganska nyligen och det var verkligen inspirerande.

Han säger att han tack vare hörselnedsättningen nu kan skapa annorlunda musik än tidigare.

– Jag har lärt mig så mycket om ljud och hörsel. Hjärnans plasticitet är fantastisk och jag vill få fler att upptäcka hur det fungerar.

När hörseln försämras och ljudsignalerna till hjärnan minskar får våra andra sinnen större betydelse, framför allt synen. För att visa hur man kan lyssna med ögonen har Per och Iréne har skapat musikverk där ljud och ljus samverkar. På deras Youtube-kanal (youtube.com/@moneeo) kan du se och lyssna på Traces of Light som visar detta.

– Jag är väldigt öppen med mina hörselproblem. Faktum är att det har gett mig nya uppdrag där min erfarenhet inom detta område efterfrågas.