En del av Hörselskadades Riksförbund

Porträtt Nummer 5 • 2020

Livsgnistan tändes på toppen av ett berg

Först som döv kom Ida Bäckström att upptäcka musik och klanger. Nu ger hon andra möjlighet att omslutas av toner från heliga tibetanska skålar.
– Var och en upplever det på sitt sätt oavsett hörsel, säger hon.

Sedan Ida Bäckström blivit döv har hennes liv förändrats helt. Bland annat jobbar hon nu med yoga och meditation. Och med musik – något som hon inte var särskilt intresserad av innan hörseln försvann.

Läsare av Auris kanske känner igen Umeåtjejen Ida Bäckström. Hon intervjuades i samband med att hon släppte boken ”Vad sa du?” för snart tre år sedan. Boken handlar om hennes resa från att ha varit fullt hörande till att plötsligt, vid 26-årsålder, bli helt döv.

I boken skriver hon om ångesten, oron och de omvälvande livsförändringar som hon gjorde. Hon beskriver dövheten och hur hon lärde sig att höra på nytt med cochleaimplantat, CI. Och, inte minst, hur hon helt oväntat fann livsglädjen igen på en bergstopp i Himalaya. Där och då fattade hon beslutet att göra det bästa utifrån sina förutsättningar.

Boken fick stor uppmärksamhet och Ida medverkade i tv-program och tidningar.

Sedan dess är det mycket som hänt. Bland annat har Ida utbildat sig till instruktör inom yoga och meditation och startat en yogastudio i Umeå tillsammans med fyra kompanjoner.

Och så har hon fått CI även på andra örat, något som hon tycker var en stor förbättring.

Men vi gör först en liten återblick till 2010 när Idas hörsel plötsligt försvann på höger öra.

– Det kom helt plötsligt, utan någon förvarning. Det var som lock för örat och det enda jag hörde var en kraftigt tjutande ton, berättar Ida.

Ida Bäckström

Annat namn: Prem Geetam. (Prem betyder kärlek, Geetam betyder sång.)
Ålder: 33.
Bor: Umeå, uppväxt i Vindeln.
Sysselsättning: Sound healing, instruktör i yoga och meditation, föreläsare. Arrangerar resor till Nepal.
Hobby: Friluftsliv, natur, hälsa, böcker. Har nyligen börjat måla.
Aktuellt: Skriver uppföljare till boken ”Vad sa du?”
Webb: Premgeetam.com

Läkare ställde diagnosen plötslig dövhet och sa att hörseln kunde komma tillbaka. Det gjorde den inte.

Det tjutande ljudet i det döva örat var bedövande. Ida mådde dåligt, plågades av ångest och nedstämdhet. Arbetet som frisör – med ständiga kundkontakter, brummande hårfönar, bakgrundsmusik och stress – blev svårt.

2013 hände det osannolika, hörseln försvann även på andra örat. Helt plötsligt och utan förvarning.

Ida föll handlöst ner i en depression.

Hennes läkare såg till att det snabbt gjordes en utredning för cochleaimplantat. Bara fyra månader efter att hon blivit helt döv opererades Ida med CI på höger öra.

– Jag är tacksam att det gick så pass snabbt. Det var förstås inte lätt med de nya ljuden men jag fick bra stöd från hörselvården och tränade flitigt med ljudböcker för att vänja mig.

Att fortsätta arbetet som frisör var inte aktuellt. Ida behövde landa i den nya situationen och startade en inre resa. Hon började med yoga och meditation och märkte att det fick henne att må bättre.

– Jag lärde mig mer och mer, läste böcker och började en utbildning till yogalärare.

Ida har 14 skålar som hon skapar klang i med en vadderad träklubba eller en pinne.

Hon sökte sig inte bara inåt utan ville också ut och upptäcka världen. Helt på egen hand och som nybliven CI-användare gav hon sig iväg till Nepal för att vandra upp till baslägret vid Mount Everest i Himalaya.

Tillsammans med en grupp svenska resenärer och en rutinerad bergsguide gav hon sig iväg i den tuffa höglandsterrängen. Den monotona vandringen uppför, den fysiska ansträngningen och den storslagna naturen hade en positiv inverkan på Ida.

När hon kom fram till målet för vandringen nådde hon också en vändpunkt i livet.

– Jag var redo att möta alla svårigheter och leva livet så bra som möjligt.

När hon kom hem från resan började hon skriva boken ”Vad sa du?”. Boken fick ett positivt mottagande.

I boken ”Vad sa du” skriver Ida Bäckström om hur livet förändrades när hon plötsligt blev helt döv.

– Jag fick många mejl från läsare som fått plötslig dövhet och blivit CI-användare. Det är en tröst att veta att man inte är ensam.

Ungefär samtidigt som boken var klar fick Ida sitt andra CI. Hon tycker det var en stor skillnad.

– Jag fick tillbaka vänster sida av kroppen igen, det var som att jag inte haft kontakt med den. Jag måste erkänna att beslutet att operera även andra örat nog var det svåraste jag tagit. Jag levde ju länge på hoppet om att hörseln på vänster öra skulle komma tillbaka en vacker dag. Jag insåg att jag lagt ner så mycket energi och tid på olika behandlingar för att få tillbaka hörseln, jag kände mig less på att lägga tid och kraft på mitt öra och insåg att det skulle bli en befrielse med CI. Då kunde jag börja lägga fokus på annat än hörseln istället. Jag är verkligen tacksam att fått möjlighet att kunna höra från båda sidor igen.

 

De senaste två åren har Ida mestadels varit utomlands. Implantaten har testats hårt på resor i Indien, Indonesien och Nepal, där luftfuktigheten tidvis kan vara hög.

– Jag lägger apparaterna i en torkmaskin på natten och det har räckt hittills. Däremot är de inte laddningsbara så jag behöver ha med massor av batterier.

– När jag tar av dem på kvällen är jag ju helt döv och vid några tillfällen har jag varit osäker på hur jag ska göra om det går larm när jag sover. Till exempel var det risk för jordbävning när jag var på Bali och då lät jag dörren till mitt hotellrum vara olåst på natten så att det skulle gå att komma in och väcka mig om vi behövde evakueras. Det var ju en fara att ha dörren olåst men jag bedömde att det var säkrare än att inte kunna bli väckt. Som tur var blev jordbävningen mindre omfattande än förväntat. Jag sov hela natten.

Gammliaskogen i Umeå är en plats på hemmaplan där Ida får ro och återhämtning.

Efter utbildning till yogalärare började Ida hålla egna klasser. Den senaste tiden är det dock mest sound healing som gäller.

Sound healing, klangterapi, upptäckte hon av en slump när hon var på besök på Bali för att förkovra sig i yoga och meditation.

– Jag såg ett anslag och blev nyfiken, men var också lite tveksam med tanke på hur jag hör. Men jag bestämde mig för att prova och fastnade direkt. Det var något med klangerna som fångade mig och fick mig att känna ett stort lugn och jag valde att för första gången i livet lära mig mer om musik. När jag hade hörsel var jag inte särskilt musikintresserad och spelade inga instrument, säger hon.

Ida har utbildat sig i sound healing och skaffat en uppsättning av heliga tibetanska klangskålar och flera andra instrument som hon använder.

Monochord är ett stränginstrument hon också spelar.

När hon var inbjuden att hålla föredrag om sin bok för personalen på CI-enheten i Umeå passade hon på att berätta om sin nya passion för musik och klanger.

– De verkade både förvånade och nyfikna, säger Ida och skrattar.

– Jag glömmer ofta bort att jag hör med CI. Ett exempel på det är när jag skulle köpa mina klangskålar i Nepal. Jag fick hjälp av en kompis och vi hade även stämningsverktyg för att kolla att varje skål var i rätt ton. Men när jag sedan satt på mitt rum och övade så upptäckte jag att flera skålar hade samma ljud. Jag berättade för några vänner att jag trodde att jag skulle behöva byta ut några av skålarna eftersom de lät likadant, men sen insåg jag att det berodde på mina implantat. Eftersom jag har 21 elektroder som tar upp ljud i stället för tusentals hårceller så blir spännvidden på hörandet inte så stor. Så det var inget fel på mina skålar ändå.

Vid ett besök hos hörselteknikern i våras nämnde Ida att hon numera jobbar med musik. Teknikern föreslog då ett särskilt musikprogram i processorn.

– När jag använde det första gången fick jag nästan en chock över hur annorlunda det lät. Jag inser att jag faktiskt inte har någon aning om hur besökarna hör klangerna, säger hon och skrattar.

Men det har ingen betydelse, förklarar hon. Det är känslan och upplevelsen som är det viktiga och klangterapi har olika effekt för varje enskild person. Tonerna behöver inte ens uppfattas med örat, vibrationerna når fram ändå. Skålarna kan också sättas mot kroppen för att förstärka effekten.

I januari öppnade Ida Bäckström tillsammans med fyra kompanjoner en yogastudio i Umeå. Där har hon under våren haft Sound Healing i grupp och individuellt. Men när pandemin slog till blev antalet deltagarna färre och många klasser ställdes in. Även en inplanerad vandrings- och yogaresa till Nepal som skulle ägt rum i april fick ställas in.

Ida bekymrar sig för vännerna i bergslandet.

– Många av Nepals invånare livnär sig på turism så när landet varit nedstängt under flera månader är det många som drabbats hårt. Jag vill försöka hjälpa dem så gott jag kan och hoppas kunna ordna en resa dit under våren 2021, säger hon.

Klanger som ska hela
Klangterapi, sound healing, ska skapa balans och hälsa med så kallade singing bowls, klangskålar. Klangerna sägs kunna lösa upp blockeringar i kroppen och har använts i flera tusen år i meditation och healing. Skålarna sägs resonera med det harmoniserande ljudet aum, universums ljud.

Hösten kommer att innebära en yrkesmässig omstart. När hyreskontraktet för studion löpte ut i augusti tog man beslutet att stänga.

– Vi håller nu på att packa ihop våra grejer. Det har varit kul att testa och vi har lärt oss mycket. Kanske öppnar vi en studio igen längre fram, men först kommer vi att lägga fokus på våra egna projekt.

– Jag kommer att fortsätta med sound healing och bland annat ha sessioner och workshops här i Umeå. Eventuellt blir det någon livesänd session på webben också. Jag har även en föreläsning för audionomprogrammet på Göteborgs universitet inplanerad.

Hon ska också skriva på uppföljaren till ”Vad sa du?”

– Jag har länge haft en tanke på att skriva en fortsättning. Det känns väldigt kul. I den berättar jag om min fortsatta resa, utmaningar jag mött och insikter och lärdomar jag fått.

Text: Ulrika Nilsson Foto: Malin Grönborg