En del av Hörselskadades Riksförbund

Reportage Nummer 5 • 2019

Lantbruket har blivit mindre bullrigt

Den som jobbar i lantbruket löper mindre risk att bli hörselskadad idag än för 30 år sedan. Bättre maskiner och hörselskydd ligger bakom förändringen. Lantbrukaren Nils-Olof Rehnman använder ofta strategin att stänga av hörapparaterna när det bullrar extra mycket.

Nils-Olof Rehnman driver ett ekologiskt lantbruk i Ale, Luleå kommun.

Torsten Ivarsson är arbetsmiljöingenjör på Säker Arbetsmiljö och har stor insikt i lantbrukarnas arbetsmiljö.

– Det här är ett område där det nog faktiskt går framåt! säger Torsten Ivarsson.

Säker Arbetsmiljö är en grupp arbetsmiljöingenjörer som jobbar på uppdrag av bland annat LRF och Gröna arbets­givare, en arbetsgivar- och branschorganisation inom bland annat lantbruk och skogsbruk.

Tidigare jobbade Torsten inom dåvarande Lantbrukshälsan som fanns till för lantbrukare och som samlade in ett stort dataunderlag att forska på.

– Underlag från Lantbrukshälsan visade senast 2007 att 30 procent inom lantbruket hade någon form av hörselnedsättning, säger Torsten Ivarsson.

På 1990-talet var det väldigt höga bullernivåer inom lantbruket, maskiner uppmätte mellan 90–96 decibel. Men under 2000-talet sjönk bullernivåerna till cirka 72–82 decibel.

– Under en 30-årsperiod har maskinerna blivit bättre och bättre, idag bullrar en ny traktor till exempel inte mer än en modern personbil. Man skulle till och med kunna ta bort kravet på hörselskydden på en del områden, säger Torsten Ivarsson.

Under 2000-talet utvecklades hörselskydden, och den nya tidens telefoner gör att man kan höra telefonen via skydden och behöver inte ta av dem när någon ringer.

– Nu för tiden är många otroligt mycket bättre på att använda hörselskydd, säger Torsten Ivarsson.

Torsten Ivarsson, arbetsmiljöingenjör, ser en positiv utveckling när det gäller ljudmiljön inom lantbruk.
Foto: Privat

Ytterligare en förändring som kommit i lantbruket är att maskiner kan fjärr­styras, så att den som använder dem inte behöver befinna sig nära bullret.

Även skogsbruket har blivit mindre bullrigt.

– För 30 år sen var det många som jobbade med motorsåg i skogen. Den som inte använde hörselskydd fick snabbt en hörselskada. Nu har skogsmaskinerna tagit över och det förbättrar situationen.

Exakt vilken effekt dessa förbättringar gjort i antal personer med hörselnedsättning är svårt att säga. Lantbrukshälsan är nedlagd sedan 2003 och nu finns inte samma statistikunderlag. Sedan 2007 har det inte kommit några nya rapporter om antalet lantbruks­arbetare med hörsel­nedsättning.

Mellan 2014 och 2019 har 36 fall av bullerrelaterad arbetsskada anmälts till Arbetsmiljöverket, varav hälften är tinnitus och hälften hörselnedsättning på grund av buller, men det finns ju också skador som inte anmäls.

Tips på åtgärder vid buller

  • Låt en arbetsmiljöingenjör mäta bullernivåer och ge råd.
  • Om möjligt: Byt metod, produkt, maskin eller teknik.
  • Se till att maskinen inkapslas eller att   ljudet dämpas på annat sätt.
  • Öka avståndet från bullerkällan till platser där personer vistas eller försök hitta teknik som automatiserar bullriga moment.
  • Använd personlig skyddsutrusning. Till exempel kåpor som finns i olika skyddsklasser.

– Men förbättringarna på bullerområdet talar för att framtidens lantbrukare kommer ha bättre förutsättningar för att inte få hörselnedsättning, säger Torsten Ivarsson.

Men helt riskfri är förstås inte ljudmiljön. Fortfarande gäller det att vidta åtgärder mot buller inom lantbruket. De värsta bullerkällorna inom lantbruket är fläktar, krossar, verkstadsmaskiner, utfodring och vägning av grisar, traktorer och lastmaskiner.

Torsten Ivarsson och hans kolleger åker ibland ut till lantbrukare och mäter ljud samt ger råd.

– Grundrådet är att placera allt som bullrar så långt från personer som möjligt, säger han.

Det är också väldigt viktigt att inte slarva med hörselskydden.

– Enligt Arbetsmiljöverket rekommenderas hörselskydd vid mer än 85 decibels ljudnivå under 8 timmars arbetsdag.

– Men det räcker att ta av sig hörselskydden under mer än femton minuter så minskar skyddseffekten kraftigt, säger Torsten Ivarsson.

Nils-Olof Rehnman i Luleå är andra generationens lantbrukare med hörselnedsättning. Hans hörselskada har gjort att han är nästan döv på båda öronen, men han försöker skydda den hörsel han har kvar. Han har en ekologisk lantgård i byn Ale, där han föder upp mjölkkor och även köttkor. HRF:are i Norrbotten kanske känner igen honom från att han ordnat kosläpp vid ett föreningsevenemang.

Att vara lantbrukare och ha hörselnedsättning är inte ovanligt eftersom många lantbrukare, särskilt äldre, har hörselnedsättning efter bullerexponering. Men det som påverkar Nils-Olof Rehmans liv är alltså inte någon bullerskada utan en ärftlig hörselnedsättning som både hans far hade och hans syskon har.

– Hårcellerna försvinner, det är som att de åldras i förtid, säger han.

Hans strategi när det bullrar mycket är att helt enkelt stänga av hörapparaterna.

– Jag borde bli bättre på att använda hörselskydd. Nu brukar jag göra så att jag stänger av mina hörapparater när det bullrar. Det fungerar bra för mig, säger han.

Han har också gjort en del bullerskydds­åtgärder på gården.

Dagens maskiner bullrar betydligt mindre än förr.

– Jag har satt ljuddämpning på vissa fläktar. Men egentligen tycker jag inte att miljön här är så väldigt bullrig. Det är vissa maskiner som man får vara uppmärksam på, säger han.

Nils-Olof Rehnman tycker ändå att lantbrukaryrket är ett ganska bra jobb för en person som har en hörsel­nedsättning.

– Jag har en anställd men i övrigt är det ju inte så många jag ska kommunicera med. Så det funkar bra. Det är när jag ska tala i telefon som det kan bli problem, men det funkar hyggligt för mig.

Text: Martina Nyhlin Foto: Ulrika Vallgårda