”Dom lyssnar inte på mina behandlande läkare, utan bara på någon jag aldrig har träffat”, säger Gert Blomquist.
Merkostnadsersättning
- Infördes 2020. Ersatte handikappersättning som hade funnits sedan 1975.
- Den som anses gravt hörselskadad har rätt till 36 procent av prisbasbeloppet utan bedömning av merkostnader under förutsättning att skadan inträtt före personens riktålder för pension.
I mitten av juli fick Gert, 79, en chock när han öppnade ett brev från Försäkringskassan. ”Hej! Du får det här brevet därför att Försäkringskassan bedömer att du har fått 150 747 kronor för mycket i handikappersättning” och att Gert ska betala tillbaka hela beloppet.
I underlaget till brevet stod också att Gert borde ha insett att han fått för mycket i ersättning.
– Hur skulle jag ha kunnat inse det? Enligt mina läkare har jag varit gravt hörselskadad sedan 2010. Jag tillhör också en grupp patienter som går på Nyköpings lasarett och årligen träffar läkare, audionom, kurator och psykolog.
– Men den försäkringsmedicinske rådgivaren som jag inte träffat personligen anser att jag är måttligt hörselskadad, baserat på audiogram från hörselkontroller med enstaka ord i ett tyst rum med perfekta förutsättningar att höra.
Gert Blomquist beviljades handikappersättning för grav hörselnedsättning 2010. Han var då 63 år.
– Det var personalen på Rosenlund som ansåg det självklart att jag skulle få det och uppmanade mig att söka eftersom handikappersättningen måste sökas innan man uppnår sin pensionsålder, säger Gert.
De närmaste åren försämrades hans hörsel ytterligare och han fick ett cochleaimplantat 2012, samma år som han fyllde 65 år. I samband med att Gert skulle fylla i nya blanketter och bifoga hörseltest för att få sin merkostnadsersättning/handikappersättning 2024 så noterade Försäkringskassan att han hade fått cochleaimplantat och att hans hörselresultat hade förändrats. Därför omprövades hans rätt till ersättning och drogs in från och med september 2024.
Enligt läkarintyg av docent Esma Idrizbegovic behöver Gert kommunikation i akustiskt gynnsam miljö, utan störande ljud och kan inte föra ett samtal på en meters håll utan avläsning.
Gert överklagade till Förvaltningsrätten i Linköping.
Rätten gick på Försäkringskassans linje. Omröstningen slutade 2–2, men ordförandens utslagsröst avgjorde.
Motiveringen i domen var att Gert inte hade varit gravt hörselskadad före 65 års ålder eftersom den försäkringsmedicinske rådgivaren utifrån hörseltester i tyst miljö 2013 respektive 2024 bedömt att han inte haft en grav hörselnedsättning innan han fyllde 65 år, vilket han gjorde 2012.
Två av de tre nämndemännen ville ge Gert rätt eftersom han haft grav hörselnedsättning innan operationen som gjordes 2012 och därmed hade haft en grav hörselnedsättning på det sätt som krävs för att beviljas merkostnadsersättning.
Gert har överklagat till Kammarrätten och där ligger ärendet fortfarande.
– Vid närmare 80 års ålder och utan att ha haft några problem med myndigheter tidigare är jag djupt besviken att bli behandlad på det här sättet.
Marie-Louise Andersson Barrenäs är docent och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus, Umeå, och är styrelseledamot i HRF:s Hörselforskningsfond.
– Om jag tittar på mina egna gravt hörselskadade patienter så vet jag utifrån min erfarenhet och kompetens att om en person har en taluppfattning på cirka 50 procent i tyst miljö så går den ned som regel ned till 20–25 procent vid vardagskonversationer, säger hon.
Hon anser att det borde ställas särskilda kompetenskrav på dem som Försäkringskassan anlitar för den här typen av ärenden.
– Det är en fråga som jag tycker att HRF med flera borde driva. Att de försäkringsmedicinska rådgivarna måste ha audiologisk kompetens.