En del av Hörselskadades Riksförbund

Forskning Nummer 2 • 2022

Kan man mäta tinnitus objektivt?

Ny forskning vid Karolinska Institutet har visat att det går att mäta förändringar i hjärnan hos personer med konstant tinnitus. Auris ställde rubrikens fråga till en av de forskare som gjort studien, Christopher Cederroth.

 – Nej, tyvärr inte ännu, men vi tror att vår metod att använda hjärnstamsaudiometri, ABR, kan bli en diagnosmetod i framtiden.

Vad är hjärnstamsaudiometri?
– Det innebär att man mäter hjärnans aktivitet som svar på ljudstimulering. Det är ett objektivt hörselprov där den undersökta personen inte kan påverka resultatet.

 

Christopher Cederroth

Ålder: 42. Ort: Genève, Schweiz. Familj: Tre barn. Yrke: Biolog. Fritid: Gillar att spela gitarr.

Varför är det viktigt med en objektiv mätmetod?
– Det behövs både för att patienter som drabbats ska kunna få ett erkännande och för att kunna testa behandlingsmetoder.
– Vår studie tyder på ett samband mellan förändringar i hjärnans neurala aktivitet (hur hjärnans celler reagerar. Red:s anm.) och konstant tinnitus, men vi behöver göra fler studier för att bekräfta det. Vi behöver också ta reda på om vår metod kan mäta nyttan av behandlingar.

Vad är det ni har hittat?
– Vi har hittat en så kallad biomarkör vid våra mätningar. Det innebär att det finns en mätbar skillnad mellan personer med respektive utan tinnitus. Skillnaderna syns på att nervsvaren från inferior colliculus blir onormala. Inferior colliculus, lilla kullen, är en del av hjärnan som har en viktig funktion när ljudimpulser tas emot.
– Vi undersökte 405 personer, 228 med tinnitus och 177 personer utan tinnitus. Det syntes en tydlig skillnad mellan dem som hade konstant tinnitus jämfört med dem utan tinnitus eller de som uppgett att deras tinnitus var tillfällig.

Hur syns det i mätningarna?
– Det verkar som att tinnitus påverkar nervcellerna så att de inte är riktigt synkroniserade, vilket syns vid mätningar genom att nervsvaren blir försenade.

Fungerar det för alla med tinnitus?
– Nej, det går bara att mäta medan personen upplever tinnitus. Så det fungerar inte för dem som har tillfällig tinnitus.
– Ett problem med data om tinnitus är att det inte är tillräckligt tydligt när den ska räknas som konstant, kronisk eller svår. Man har samma definition oavsett om besvären är konstanta eller inte och svårighetsgraden av tinnitus avgörs genom självskattning av personerna själva.

Kan man även mäta svårighetgraden av tinnitus med den här metoden?
– Det vet vi inte riktigt ännu. Allvarlig tinnitus är ett ganska sällsynt tillstånd. Vi har inte haft tillräckligt många deltagare med svår tinnitus för att kunna avgöra det. Vi behöver ett större samarbete med ÖNH-kliniker i hela Sverige, inte bara de som finns i Stockholm.
– Tidigare försök att använda ABR för diagnos har gett motstridiga resultat. Men vi har haft tillräckligt många deltagare för att kunna korrigera för faktorer som ålder, kön, hörsel och ljudkänslighet. Det har inte har gjorts tidigare.

Hur har ni fått tag i försökspersonerna?
– De hämtades från vår så kallade STOP-studie, Swedish Tinnitus Outreach Project som startade 2015.
– I den studien har vi också granskat hur symtomen förändras över tid. Vi har kunnat konstatera att personer som har ofta återkommande tinnitus har en ökad risk för att den ska bli konstant. Om den blir det är sannolikheten också hög att besvären inte kommer att försvinna.
– Det är viktigt att de som har tillfällig tinnitus är medvetna om den risken så att de kan vara noga med att vidta förebyggande åtgärder.

Hur ska ni gå vidare?
– Vi har fått EU-finansiering för ett projekt där vi bland annat ska försöka hitta en väg för att mäta svårighetsgrad och även ta reda på om vår metod kan mäta effekten av olika behandlingar och vilka faktorer som gör att en person svarar på en behandling eller inte.

Text: Stefan Andersson Foto: Privat