Så här års, när många organisationer har genomfört sitt årsmöte funderar kanske flera på det här med föreningsdemokrati. Vad är det egentligen? Och vem bestämmer det?
Jag har valt att leva i civilsamhället både privat och i mitt arbetsliv och funderar på detta nästan jämt. Oftast genom att förklara att det finns flera sätt att utöva demokrati på. Att det sätt som just vi gör här, inte behöver vara mer rätt eller fel jämfört med hur någon annan gör.
Demokrati betyder folkstyre eller folkmakt. Ordet kommer från grekiskan och syftar på att folket har den politiska makten och möjlighet att delta i beslutsfattande. Det är upp till folket (medlemmarna i föreningen) att enas om vad som är acceptabelt deltagande i beslutsfattandet.
Vi behöver fundera på hur HRF blir relevant i dagens samhälle.
Formen årsmöte, där vi ses och beslutar om de stora dragen för verksamheten och väljer människor som har det operativa ansvaret har länge varit föreningsdemokratimodellen. Men det finns trender som visar att antalet som vill delta i de här demokratiformerna minskar. Vad beror det på? Och vad kan vi göra åt det?
Det finns forskning, undersökningar och analyser på temat som visar att människor är lika benägna att engagera sig idag som för 30 år sedan, men delvis på andra sätt. En rapport från Kairos Future tillsammans med Medlemsutveckling.se som heter Framtidens engagemang spinner vidare på detta.
De menar att organisationer som HRF behöver fundera på hur vi blir relevanta i dagens samhälle och hur vi gör för att sedan våga leda vår organisation i den riktningen trots att det finns de i vår organisation som vill åt ett annat håll.
För demokrati betyder inte att alla får sin vilja igenom utan att alla har fått vara delaktiga i beslutsfattandet.
Detta hoppas jag att vi kan fundera vidare på tillsammans.