En del av Hörselskadades Riksförbund

Forskning Nummer 5 • 2022

Hörselprotes kan formges med hjälp av uggla

Anton Rönnblom, överläkare vid Sunderby sjukhus, har i en avhandling vid Umeå universitet tagit fram hur en ny typ av hörselprotes skulle kunna se ut. Inspirationen kommer från hörselbenet hos hornugglor.

 

Hörselben från hornuggla kan bli förebild för hörselprotes.

Varför studerade du hörselbenet hos ugglor?

–  Jag tycker att man kan lära sig av naturen för att försöka förbättra resultatet och minska riskerna för patienterna. Fåglar har en ganska jämförbar hörsel med människor i det frekvensområde där de flesta talljuden finns, ungefär 1000-4000 hertz.

– Det handlar inte om att använda hörselben från ugglor, utan om formgivning inspirerad av hornugglans hörsel.

Anton Rönnblom.

Vilken skillnad är det mot proteser som används idag?

– Människan har tre hörselben (hammaren, städet, stigbygeln), men vid skada och rekonstruktion skapar man med hjälp av protes och eventuellt kvarvarande ben ett system med ett eller två ben. Protesen står då antingen på stigbygelns platta eller knopp och den yttre delen av protesen är oftast lagd mot trumhinnan. Om man kan bibehålla hammarskaftet och gör en protes med både hammarskaft och trumhinnekontakt ger det bättre ljudöverföring. Bäst tycks det vara om protesen har kontakt med hammarskaftets spets, men det är svårt att få stabilt.

– Ugglor har redan från början ett hörselben. Det är därför jag har tittat på hur man skulle kunna använda en liknande lösning för människor för att protesen ska bli mer hållbar.

– På det sättet ”omfamnar” protesen hammarskaftshuvudet så att det kan peka direkt mot trumhinnan.

Går det att mäta hur den skulle kunna fungera?

– Ja, vi har mätt på hörselben som donerats från avlidna personer. Genom att använda en särskild modell kan man simulera effekten av protesen och göra jämförelser. De mätningarna visar att resultatet skulle kunna bli i genomsnitt kanske 5 och 10 decibel bättre än med en vanlig protes.

För vilka skulle det kunna vara aktuellt med den här typen av protes?

– Till exempel vid cholesteatom, traumaskador (slag mot huvudet) och kroniska infektioner som orsakat skador på hörselbenen.

– Det handlar inte om särskilt många patienter, kanske ett par hundra om året i Sverige.

Planerar du att göra en studie på patienter?

– Vi får se hur det utvecklas. Jag bor i Norrbotten och där har vi ett för litet underlag för en sådan studie. Det är en hel del kolleger som har hört av sig till mig och är intresserade och tror att det kan fungera. Det här är inget jag har tänkt ta patent på och försöka driva själv, men jag hoppas att det går att få någon seriös firma som redan tillverkar proteser intresserad.

Fotnot: Cholesteatom (pärlcysta) innebär en onormal samling av hudrester djupt inne i örat.

Text: Stefan Andersson Foto: Mostphotos