Kvalitetsregistret för hörselrehabilitering samlar in fakta genom patientenkäter och direktöverföring från journaler.
Att snittåldern är hög anser Peter Nordqvist huvudsakligen beror på att befolkningen blir äldre.
– Efter pandemin ökade genomsnittsåldern med cirka 1,5 år, vilket förklarades med överrepresentation av äldre personer som köat under pandemin. Men nu har det gått fem år och genomsnittsåldern visar fortfarande inga tecken på att minska, säger Peter Nordqvist.
– Det förskrivs också allt fler hörapparater, men det räcker inte till för att mätta behovet.
Det nationella snittbetyget för hörselvården har minskat något, från 3,93 till 3,91. Det är flera regioner i toppen med samma värde, bland andra Halland, Kronoberg och Västra Götaland.
Figuren till höger visar medelvärde och tillhörande felmarginal för varje region.
Siffrorna bygger på en enkät som Nationella kvalitetsregistret för hörselrehabilitering skickar ut varje kvartal. Det är nu 17 regioner som deltar efter att Västra Götaland har anslutit medan Norrbotten och Gävleborg inte längre ingår.
Enkäten består av 22 frågor. Frågor som behandlar samma område slås ihop under en gemensam rubrik (indikator). Det viktigaste måttet är nytta, som beskriver det totala omdömet. Totalt finns det tre indikatorer. De två som har högst samband med huvudindikatorn nytta är funktion och kontakt/information. Alltså hur bra hörapparaten fungerar respektive hur kontakten är med hörselvården.
– Betyget för kontakt/information har fallit tillbaka de senaste åren och ligger kvar på en lägre nivå än för tio år sedan, säger Peter Nordqvist.
– Det är bekymmersamt eftersom det är den indikator som är enklast att förändra för att påverka huvudindikatorn, säger Peter Nordqvist.
Han tolkar det som ett tecken på att en ökad stress inom hörselvården leder till att patienterna får mindre tid per besök.
Funktion har högst samband med huvudindikatorn och påverkas både av sortimentet och hur audionomen anpassar hörapparaterna.
– Där finns möjlighet till förändringar i hörapparatsortimentet och ökad kompetens kring produkterna.
Peter Nordqvist säger att betyget för funktion har legat på en ganska stabil nivå efter att ha ökat under åren 2017-2020.
– Det kan ha samband med att hörapparaterna de senaste åren fått bättre möjligheter att kommunicera med andra tekniska apparater genom olika appar och ökad integration med mobiltelefoner.
Han ser framför sig att den nya blåtandstekniken Auracast kan påverka nyttan av hörapparater framöver.
– Det ska bli spännande att se vad som händer när den tekniken slår igenom och även blir helt integrerad i samhället, även om det fortfarande kan dröja många år.
Ett positivt konstaterande är att det är en fortsatt hög andel som använder sina hörapparater.
– Över 94 procent använder dem minst 1-4 timmar per dag och nästan 60 procent i mer än åtta timmar, säger Peter Nordqvist.
– Det finns också ett tydligt samband mellan hörapparatanvändning och livsglädje. Ju fler timmar hörapparaterna används per dag desto högre värde på livsglädjen.