Händer det att du känner dig diskriminerad? Det är du inte ensam om.
De flesta av oss känner nog så när vi möter unkna attityder eller inte kan vara delaktiga. Bara för att vi har en hörselskada. Därför var det ett viktigt steg framåt när diskrimineringslagen för tre år sedan utvidgades till att omfatta bristande tillgänglighet för oss med funktionsnedsättning. Lagen var otydlig, men väckte ändå hopp om ett mer tillgängligt samhälle.
Men en tandlös lag kräver en myndighet med bett – någon som vågar ta enskilda människors ärenden till domstol, skapa rättspraxis och se till att lagen får praktisk betydelse för många fler. Och Diskrimineringsombudsmannen (DO) saknar inte bara bett. Myndigheten verkar ha abdikerat från sitt uppdrag. Efter tre år har DO drivit ytterst få fall i domstol. Bara en bråkdel av alla anmälningar utreds, och i vissa fall anmärkningsvärt slarvigt.
Det är därför HRF nu har lämnat in en stämningsansökan angående ett fall där teleslingan inte fungerade. Efter en undermålig utredning med sakfel, faktaluckor och ogrundade påståenden, kom DO fram till att det räcker att en teleslinga finns installerad – att den inte fungerar innebär inte diskriminering. En obegriplig slutsats.
Så här får det inte gå till. Med makt följer också ansvar. Om en myndighet som DO inte ens kan utreda på ett kunnigt och sakligt sätt tappar de all trovärdighet och, än värre, bidrar till att befästa ett otillgängligt samhälle – tvärtemot lagens intentioner. Därmed blir uppförsbacken för oss som arbetar för delaktighet bara ännu brantare.