En del av Hörselskadades Riksförbund

Forskning Nummer 5 • 2022

Färre apparater i byrålådan

Fler använder sina hörapparater mer, men betyget på hörselvården sjunker något. Det visar Nationella kvalitetsregistrets årsrapport 2021 som presenterades i september.

– Orsaken är de störningar som har uppstått i samband med pandemin. Då bröts den uppåtgående kurvan, säger Peter Nordqvist vid Forskningsinstitutet Hörselbron som ansvarar för registret.

I ett kapitel granskas Fritt val av hörapparater.

Hörselbron

  • Ägs av HRF och startades 2011.
  • Styrelsen består bland annat av forskare från Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Karolinska Universitetssjukhuset samt representanter för HRF.

De som provat ut hörapparater har möjlighet att betygsätta rehabiliteringen på en femgradig skala,  2021 deltog 17 av Sveriges 21 regioner. Enkäten skickas ut varje kvartal av Nationella kvalitetsregistret för hörselrehabilitering.

För att ge en bättre överblick slås frågor som är kopplade till varandra ihop till en gemensam indikator. Det viktigaste måttet är nytta som beskriver det totala omdömet.

Från kvalitetsregistrets första rapport 2013 låg genomsnittet under flera år ganska stabilt runt 3,80, men under 2017 inleddes en uppgång som fortsatte till och med slutet av 2020. Under 2021 sjönk dock betyget för majoriteten av regionerna, framför allt under de två första kvartalen medan en förbättring kan ses mot slutet av 2021.

– Det verkar pågå en stabilisering och återhämtning när effekterna av pandemin börjar avta, säger Peter Nordqvist.

Peter Nordqvist.

– Det är dock fortfarande stor variation mellan regionerna. Mellan de bästa och de sämsta skiljer mer än 0,2 i nytta. Det motsvarar ungefär skillnaden i nytta mellan att få en eller två hörapparater (0,18)

Trots att det genomsnittliga betyget sjönk 2021 ligger det fortfarande betydligt högre än 2017. Kvalitetsregistret inledde förra året ett arbete med att försöka ta reda på orsaken till att användarna blivit mer nöjda.

– Utvecklingen går mot mer integration mellan hörapparater och mobiltelefoner och det är en orsak vi diskuterar, säger Peter Nordqvist.

För att få mer kunskap om detta infördes bland annat en fråga inriktad på i vilken utsträckning personerna använder möjligheten att få ljud från mobiltelefonen direkt i hörapparaten.

– De som använder den ger ett högre genomsnittsbetyg för hörapparatens funktion.

Att få hörapparaten kopplad till mobiltelefonen kräver också mer resurser av personalen, både att informera och att få tekniken att fungera.

– Det behöver förtydligas vilket ansvar hörselvården har kring det momentet.

Medelåldern för personer som får sin första hörapparat har haft sedan 2013 legat ganska stabilt kring 75 år, men har haft en svag tendens att öka.

2020 sjönk medelåldern till 74 år för att 2021 öka till över 76 år. Det förklaras av att många äldre under pandemin har avvaktat med att kontakta hörselvården, vilket har lett till en överrepresentation av äldre under 2021.

– Det ska bli intressant att se om kurvan sjunker tillbaka till den nivå som gällde före pandemin.

– Helst skulle vi vilja att den sjönk ytterligare eftersom det är bättre om fler kommer till hörselvården tidigare, säger Peter Nordqvist.

En mer positiv siffra är att andelen som inte använder sina hörapparater fortsätter att minska och nu är lägre än 6 procent, jämfört med cirka 8 procent under åren 2012-2019.

– Det är en trevlig utveckling, säger Peter Nordqvist.

Text: Stefan Andersson Foto: Mostphotos