Professor Dan-Olof Rooth undersöker hur arbetsmarknaden kan anpassas.
Varför leder distansarbete till att fler med funktionsnedsättning arbetar?
– Vardagen kan innebära långväga pendling och återkommande vårdbesök. Distansarbete gör detta mindre krävande och möjliggör också en anpassning av arbetstempo och arbetstider delar av veckan.
– Jag ser det som en av flera möjliga åtgärder för arbetsgivarna att möjliggöra ett vanligt arbetsliv för personer med funktionsnedsättning.
Dan-Olof Rooth
Ålder: 58. Ort: Kommer från Kalmar men bor sedan 2016 i Täby norr om Stockholm. Arbete: Professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Forskar om arbetsmarknadspolitik. Fritid: Familjen och olika motionsaktiviteter som cykling, tennis, skidor och segling.
Varför ville ni undersöka detta område?
– Andra forskare hade sett en kraftig ökning av sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning efter covid och vi ville förstå mer kring varför. Vi kan nu visa att ökningen framför allt hände i yrken med hög förekomst av distansarbete, men inte i andra yrken.
Är det covidpandemin som gett den här ökningen?
– Det är förändringen av hur vi organiserar arbetsplatserna till följd av covid, och då mer specifikt övergången till möjligheten att jobba mer hemifrån, som förklarar denna ökning.
Var det något särskilt som kom fram i undersökningen som överraskade dig?
– Ja, att den stora merparten av jobb, närmare 80 procent, som personerna anställdes inom var heltidsjobb. Så det var inte bara sysselsättning, utan reguljära jobb vad det verkar.
Är möjligheten till distansarbete mindre i Sverige jämfört med andra länder?
– Svaret beror på hur frågan ställs, men när frågan om man arbetar hemma är ganska lika ställd så har man en liknande grad av distansarbete i Sverige och USA. Vad gäller andra länder i vår närhet har jag inga uppgifter.
Rapporten bygger på amerikanska data. Varför är den relevant i Sverige?
– Undersökningar av Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att personer med funktionsnedsättning prioriterar anpassningar av arbetstid och arbetstempo, vilka förenklas vid distansarbete. Nu ser vi att sådana anpassningar av arbetsplatsen har stora positiva effekter på sysselsättningen för denna grupp, förhoppningsvis även i Sverige.
Finns det skillnader mellan den amerikanska och den svenska arbetsmarknaden för denna grupp?
– Arbetsmarknaderna i Sverige och USA är väldigt olika, men skillnaden i sysselsättningsgrad för personer med respektive utan funktionsnedsättning är stor i båda länderna, cirka 35 till 40 procentenheter, och har varit så under väldigt lång tid. Man kan ju då undra om det beror på en låg arbetskapacitet hos gruppen med funktionsnedsättning både i Sverige och USA. Vi visar att så inte är fallet, utan det verkar istället vara bristen på relevanta anpassningar på arbetsplatsen som försvårar arbete.
Hur kan era slutsatser användas för att påverka arbetsmarknadspolitiken?
– Studien utgör en viktig pusselbit för att visa att med relevanta anpassningar av arbetsplatsen så öppnar man upp arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Det är därmed arbetsgivarna som är ansvariga för att detta kan ske framöver genom att anpassa arbetets organisation till att bli mer inkluderande.
Analys av arbetsmarknad
Studien har gjorts av Dan-Olof Rooth, Stockholms universitet, Nicholas Bloom, Stanford University och Gordon B. Dahl, University of California, och presenteras i en analys från Studieförbundet Näringsliv och samhälle (SNS). Sök Analys 15 på sns.se
Vad arbetar du med nu?
– Jag undersöker hur svenska arbetsplatser kan bli mer inkluderande och ska presentera en ESO-rapport (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) under våren som kommer ge ett antal förslag för ökad inkludering på arbetsmarknaden.