En del av Hörselskadades Riksförbund

Reportage Nummer 3 • 2019

De lär sig svenska med hjälp av teckenspråk

Rekordmånga flyktingar kom till Sverige 2015 och många av dem var döva eller hörselskadade. Nu har en del av dem fått uppehållstillstånd och vill lära sig svenska för att få ett jobb. Auris besökte Vuxenutbildningen i Huddinge, där personer med hörselnedsättning får lära sig svenska.
”Arm”. Idag står kroppen och på schemat, och läraren Sarra Tlili visar, pekar, ljudar och lär eleverna stava och uttala kroppens olika delar. Mohialdin och Assad lyssnar uppmärksamt.

”Arm”. Idag står kroppen och på schemat, och läraren Sarra Tlili visar, pekar, ljudar och lär eleverna stava och uttala kroppens olika delar. Mohialdin och Assad lyssnar uppmärksamt.

Det är munter stämning på fjärde våningen i vuxenutbildningens lokaler i Huddinge, där de fyra eleverna Asaad, Muna, Hamida och Moohialdin har lektion i svenska för invandrare, SFI. Eleverna är på första nivån i undervisningen och den här dagen står kroppen på programmet. Läraren Sarra Tlili lär ut orden kind, öra, mun, arm, rygg. Hon stödtecknar på svenskt teckenspråk medan hon pratar i mikrofon.

Ordet kind leder till en genomgång av hårda och mjuka vokaler för att eleverna ska förstå varför k uttalas som det gör i ordet.

– Hur tror ni rygg stavas? undrar Sarra och får en variation av stavningsmöjligheter till svar. Deltagarna diskuterar sina val i sina bordsmikrofoner så alla hör varandra. Till slut har alla fått ner rätt stavning på sina papper.

– Lyssna! Sudda! säger Sara och stödtecknar samtidigt som hon klickar fram en ny bild på en kroppsdel på projektorn.

Moohialdin och Muna är två av dem som fått möjlighet att läsa SFI för hörselskadade i Stockholm. De kom båda hit 2015 och är väldigt glada över denna utbildning som passar deras behov. Båda hittade hit via sina handläggare på Arbetsförmedlingen.

– Det är ”en miljon bra” att gå här. Jag har gått i fem månader och mitt mål är att lära mig så bra svenska att jag kan jobba som elektriker sedan, säger Moohialdin som kommer från Yemen.

– Jag har just börjat, så mitt mål är bara att börja lära mig språket lite bättre, säger Muna, som kommer från Eritrea och bara har gått en vecka på kursen men redan skriver väldigt bra.

Sarra Tlili har extra lätt att förstå sin elevgrupps situation. Hon har själv hörselnedsättning på båda öronen och kan dessutom arabiska, vilket många nyanlända, faktiskt alla fyra i denna grupp, talar. Att hon har hörselnedsättning är ingen slump, för på den här enheten vill man att personalen ska ha förståelse för deltagarnas situation och anställer gärna personal med egen erfarenhet av hörselnedsättning och dövhet, men att hon talar arabiska är en extra bonus.

– Det är förstås jättebra att jag kan prata arabiska med eleverna i denna nybörjargrupp, säger hon.

Utmaningar för nyanlända med hörselnedsättning

  • Att uppfatta vad som sägs med mycket bakgrundsljud är ännu svårare när man har ett annat förstaspråk än normspråket.
  • Varje språk har sin egen ljuduppsättning som är svår att vänja sig vid. Många svenska ord rör sig i höga register som många med hörselnedsättning har svårt att uppfatta.
  • Osäkerhet kring om man hör rätt kan bli dubbel för den som inte behärskar språket.
  • Många hörselskadade har problem med anspänning, stress och ofta även tinnitus, vilket kan förvärras för den med traumatiska upplevelser bakom sig.

Källa: Hörsellinjen

Satu Raunela är lärare och samordnare på Vuxenutbildningen i Huddinge, den enda platsen i Stockholm som ger SFI-undervisning med teleslinga.

Där kan man även läsa engelska på grundläggande nivå, matematik på grundläggande nivå, svenska som andraspråk på grundläggande nivå och teckenspråk för invandrare, TFI. Alla i personalen håller på att lära sig eller har lärt sig teckenspråk och skolan uppmuntrar även elever med hörselnedsättning att lära sig teckenspråk.

– Det hjälper dem i deras inlärning av svenska språket och vi vill att de ska kunna använda sig av både stödtecken och teckenspråk i undervisningen, säger Satu Raunela.

Teckenspråk är också viktigt för att kunna kommunicera med alla på skolan, under till exempel raster.

– Rasterna har stor betydelse för elevernas utveckling, det är då de skapar sig identitet som hörselskadade och döva och kommunicerar med varandra, säger hon.

De flesta elever går mellan 10–15 timmar i veckan och många jobbar eller gör praktik parallellt, något som uppmuntras eftersom målet med studierna är att eleverna ska få jobb eller kunna gå vidare till högre studier.

– Vi har exempel på elever som gått här som sedan gått fordonstekniska program och en som gick barnskötarutbildning. Det öppnar sig möjligheter för dem, säger Satu Raunela.

Därför är det så viktigt att nyanlända med hörselnedsättning hittar till utbildningen, menar hon. Möjligheten att lära sig svenska bra ökar enormt om man kan gå i en lugn miljö där man maximerar chansen att höra allt läraren säger.

Läraren Sarra Tlili och samordnaren Satu Raunela på vuxenutbildningen i Haninge.
Läraren Sarra Tlili och samordnaren Satu Raunela på vuxenutbildningen i Huddinge.

Satu Raunela vet dock att många ute i landet som lider sig igenom traditionella SFI-utbildningar utan att höra.

– I många länder är det ”skämmigt” att inte höra. Man låtsas inte om det. Så många söker inte hjälp och hamnar på vanlig SFI där de sätter sig längst bak i klassrummet och försöker ta sig igenom utbildningen ändå.

– När de kommer hit sätter de sig längst bak av gammal vana, men så upptäcker de att de kan koppla upp hörapparaten till teleslingan och att vi har mikrofoner. Då blir de mer aktiva, säger hon.

Satu vill att alla SFI-lärare som stöter på en elev med hörselnedsättning ska höra av sig till närmaste utbildningsenhet för hörselskadade.

– Jag får alldeles för få samtal från SFI-lärare, det borde vara många fler som stöter på detta, säger hon.

Kärleksbudskap på alla hjärtans dag.
Kärleksbudskap på alla hjärtans dag.

HRF har i många år drivit frågan om hörseltest för nyanlända, men det har ännu inte gett resultat.

– Skolan behöver veta vilka elever som hör dåligt för att kunna skapa en bra undervisningssituation. Bara då kan dessa elever få det stöd som behövs för att tillgodogöra sig SFI-undervisningen, vilket är grunden för fortsatta studier, kunna komma in på arbetsmarknaden och integreras i det svenska samhället, säger HRF:s förbundsordförande Mattias Lundekvam.

– Trots att andelen hörselskadade bland nyanlända med största säkerhet är större än i befolkningen som helhet görs inga hörseltest. Följden blir att många som sitter på SFI:s skolbänkar har svårt att ta till sig svenskundervisningen.

Han påpekar att berörda myndigheter vet att detta är ett problem, men att ingen vill ta på sig ansvaret för hörselundersökningar för nyanlända. Det är alltid ”någon annan” som bör göra det.

– Det mest naturliga vore att Arbetsförmedlingen åläggs att genomföra undersökningarna eftersom de har tagit över ansvaret för den så kallade etableringsfasen som tidigare låg på kommunerna, säger Mattias Lundekvam.

Text: Martina Nyhlin Foto: Martina Nyhlin