Talbananen visar att ljuden från bokstäver automatiskt varierar i styrka och frekvens och därmed blir olika svåra att höra.
Ljud har olika frekvenser som mäts i hertz, antal svängningar per sekund. Diskantljud, som till exempel syrsor eller fågelsång har många svängningar per sekund. Få svängningar per sekund ger basljud. Dessa är oftast lättare att uppfatta vid de vanligaste typerna av hörselnedsättning, de som beror på ålder och/eller buller.
Den vanligaste typen är en så kallad sensorineural hörselskada. Det innebär oftast en skada på hårcellerna i innerörat som tar emot ljuden och omvandlar dem till signaler som skickas vidare till hjärnan via hörselnerven. När ett audiogram tas testas hörseln vid upp till åtta olika frekvenser, från 125/250 hertz till 8 000 hertz. Talljuden finns huvudsakligen i frekvensområdet 500 hertz till 4 000 hertz och det är detta område som är viktigast för att kunna uppfatta tal.
I den så kallade talbananen går det att se ungefär var i ett audiogram olika bokstävers ljud hamnar.
Maria Hoff är legitimerad audionom och programansvarig för audionomutbildningen i Göteborg. Auris har intervjuat henne om hur ljuds frekvens kan påverka möjligheten att höra.
– Den vanligaste nedsättningen visar en sluttande hörselkurva som innebär att man hör sämre vid höga frekvenser. Visst spelar volymen roll, om personen man talar med till exempel talar tyst eller viskar. Men att höja rösten mycket hjälper inte, vissa språkljud kommer ändå att låta suddigt, otydligt eller helt enkelt vara ohörbara, säger hon.
Hon poängterar att talbananen inte är exakt. Den är en förenklad modell som har tagits fram för att ge ökad förståelse för varför vissa ord kan vara svårare att höra än andra.
– Man kan se det som en sorts genomsnittsvärde för olika röster. Till exempel är barns och kvinnors tal oftast ljusare och kommer därmed att få högre frekvensinnehåll, säger Maria Hoff.
Just att ha svårt att höra barns eller kvinnors röster kan vara ett första tecken på att man börjar få en åldersnedsättning.
– Men det är många faktorer som påverkar. Talljud är komplicerade signaler, man vill också kunna uppfatta känslor och språkmelodi.
– Vid kommunikation använder vi även gester och mimik. Ljudmiljön och akustiken har också väldigt stor betydelse för talförståelsen.
Vokaler ligger i ett lägre frekvensområde, cirka 250–2 000 hertz medan konsonanter ligger i något högre frekvensområde, särskilt f, s och sj-ljud som hamnar över 4 000 hertz.
Det beror delvis på att när vokaler uttalas så pressas luften ut genom stämbanden med hjälp av magstödet, vilket gör att en grundton uppstår. Lite som när någon sjunger upp a-a-a-a-a. Det gör att vokalerna automatiskt får en högre decibelnivå och blir något lättare att höra.
Konsonanterna uttalas normalt genom att luft pressas ut mellan läpparna, vilket gör att ljuden blir tonlösa, mer högfrekventa och inte lika starka.
Ljudmätning och hörsel
- Hörselnedsättning mäts vid åtta frekvenser och är ofta olika stor vid mätpunkterna.
- Frekvens, svängningar, mäts i hertz (efter fysikern Heinrich Hertz).
- Styrka mäts i decibel som är en logaritmisk skala.. En ökning med tre decibel innebär en fördubbling av energin i ljudet.
- Örat är olika känsligt för ljud vid olika frekvenser. Känsligast är det vid höga toner.
- Hörselnedsättning brukar graderas som lätt, måttlig, måttlig till grav och grav.
Talbananen förklarar delvis varför det egentligen inte är så relevant att tala om hörselnedsättning som ett fast decibeltal.
– Jag tycker inte att man ska titta för mycket på audiogrammet. Det som är viktigt är hur stora besvär en person har i sitt dagliga liv. Det har även stor betydelse vilket yrke man har, säger Maria Hoff.
– För den som arbetar som lärare eller i ett kommunikationskrävande jobb kan det få konsekvenser även med en liten nedsättning i de höga frekvenserna även om personen egentligen har en ganska god hörsel. Störande tinnitus kan också påverka hur man hör i vardagen.
Det blir också stor skillnad när man träffar en person och kan avläsa läpprörelser och kroppsspråk jämfört med att tala i telefon.
– Det är ofta möjligheten att kunna avläsa som alls gör det möjligt att kunna prata i stökiga miljöer. Därför är det viktigt att försöka placera sig så att ljuset faller på den man talar med och försöka anpassa miljön så mycket som möjligt.
– Hörapparater kan ge god hjälp i talområdet, 500–4 000 hertz, men man är beroende av att ljudet är rent. Om det blir uppblandat med andra ljud så upplever de flesta fortfarande problem, säger Maria Hoff.
En följd av att bokstäverna är olika svåra att höra blir också att en hörselnedsättnings konsekvenser kan skilja något mellan olika språk beroende på vilka ord/ljud som är mest betydelsebärande i språket.
– Jag är ingen expert på olika språk, men det finns nyansskillnader. Detsamma gäller mellan olika dialekter, till exempel skånska eller finlandssvenska.
Tre tips för att höra bättre
1. Tänk på att placera dig så att ljuset faller på den du talar med. Utnyttja kroppsspråk, gester och mimik.
2. Om du har möjlighet,gå till en plats där akustiken är bra.
3. Skaffa en hörapparat med telespole så att du kan använda teleslinga när detta finns.
När det gäller hörselnedsättning hos personer med hög ålder kan även kognitiva faktorer spela in.
– Om hjärnans förmåga att hantera mycket information på en gång minskar, eller om synen blir sämre så påverkar det hur man hör i olika situationer. Då kan det som ser ut att vara en lätt hörselnedsättning göra att det blir jättesvårt att klara sig i utmanande ljudmiljöer. Hörseln är mycket mer än bara det som framgår av audiogrammet.