En del av Hörselskadades Riksförbund

Hörselvård Nummer 5 • 2021

Börjar betala avgift - men kampen fortsätter

Efter en dom i tingsrätten i Örebro har hörselskadade börjat betala abonnemangsavgiften för hjälpmedel. Men den juridiska processen är inte över.

Elin Terenius är kritisk mot avgiften som Örebro införde på hjälpmedel i fjol. – Jag har inget val och måste betala resten av mitt liv, säger hon.

Månadsavgiften för hjälpmedel i Region Örebro har sedan den infördes i januari 2020 varit orsak till protester och rättsprövningar. Avgiften gäller personliga hjälpmedel, för hörselskadade är det till exempel hörapparater, brandlarm, slinga till tv:n med mera och är på 780 kronor/år utan slutdatum.

Avgiften gäller även hjälpmedel som skrevs ut före januari 2020, så flera år gamla hörapparater blir samma kostnad som helt nya.

Hörselskadades Riksförbund rasade mot beslutet som de anser är ett brott mot hälso- och sjukvårdslagens om vård på lika villkor och kommunallagens självkostnadsprincip (eftersom kostnaden med råge överstiger regionens inköpspris) och begärde prövning i förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten avslog dock HRF:s överklagan och ansåg att Region Örebros beslut inte bröt mot någon lag.

”Strider mot lagen”

  • Målet gäller avgiften på 65 kronor i månaden för hjälpmedel, bland annat hörapparater, som Region Örebro införde från januari 2020. HRF anser att avgiften strider både mot kommunallagens självkostnadsprincip och hälso- och sjukvårdslagens princip om vård på lika villkor. Målet ska tas upp i Kammarrätten i Göteborg, datum är ej satt.

HRF gick då till nästa instans, kammarrätten, som beviljade prövningstillstånd och kommer att ta upp ärendet, vilket Auris skrev om i nummer 4/2021.

Mattias Lundekvam, förbundsordförande för HRF, ser fram emot att det blir en rättlig prövning i en högre instans.

–  Att regionen tar ut vida mer i avgift än vad hjälpmedlen kostar dem innebär att de ser hörselskadade som en intäktskälla, inte invånare med samma rätt till vård som alla andra. Det är en hemsk människosyn, säger han.

Mattias Lundekvam.
Foto: Peter Knutsson

Hörselskadades distrikt i Örebro håller sig uppdaterad om utvecklingen.

– I början fick vi många upprörda samtal från medlemmar, nu verkar många ha resignerat. Men hoppet finns kvar om att vi får rätt till slut. På sista tiden är den vanligaste frågan vi får: ”Hur går det i kammarrätten?” berättar Ewa Larsson, ordförande i Örebrodistriktet.

Ewa Larsson.
Foto: Privat

Distriktet har lyft frågan i Rådet för funktionshinderfrågor om det går att dela upp kostnaden, som det är nu faktureras tre månader i taget (195 kronor), men fått svaret att det inte är möjligt, inte ens med autogiro.

– Det har även införts avgift på jourmottagningen som tidigare var kostnadsfri. Nu kostar det 100 kronor per besök.

Det är fler än HRF som gått till domstol för att stoppa abonnemangsavgiften. Facebookgruppen ”Protest mot Region Örebro” bildades i stort sett samtidigt som fakturorna började skickas ut i fjol. Gruppen uppmanade sina medlemmar att bestrida fakturor för hjälpmedel som lämnats ut innan avgiften infördes. Tillsammans med Synskadades Riksförbund drev gruppen ett mål i Örebro tingsrätt.

Väntan på domen blev på grund av pandemin lång, men i slutet av augusti i år dömde tingsrätten till regionens fördel.

Domen har överklagats till hovrätten och protestgruppen ger inte upp kampen, även om man nu uppmanar sina medlemmar att betala alla fakturor, inklusive de som bestridits.

”Protest mot Region Örebro” har varit verksam i över ett och ett halvt år och en av de som är engagerade gruppen är Elin Terenius, 32. Hon har tillsammans med cirka fem–sex andra i en ledningsgrupp svarat på frågor och lagt ut förklaringar och information på skriven svenska, teckenspråk och även tal för att det ska vara tillgängligt och begripligt.

Allt har gjorts ideellt och på fritiden, vilket ibland varit tufft bredvid heltidsarbete och familjeliv. Sammanhållningen får Elin att orka fortsätta.

Hon är själv barndomshörselskadad och regerade starkt när hon fick första fakturan från regionen.

– Jag tänkte ”vad är det här?” eftersom det inte gått ut någon information i förhand. Sen blev jag ställd och kände mig väldigt utelämnad. Jag är född med en hörselnedsättning och behöver mina hörapparater, jag har inget val och måste betala resten av mitt liv.

– Jag som arbetar heltid har råd med avgiften även om jag tycker den är fel och orättvis, men jag vill driva detta för alla som har det knapert, säger hon.

Elin Terenius är liksom många andra förbryllad över att det är möjligt att ändra ett ingånget avtal.

– När jag fick hörapparaterna skrev jag på en låneförbindelse och helt plötsligt har jag fått ett abonnemang. Jag blir alltså kund mot min vilja. Det här är inget jag själv valt eller köpt, men jag ska betala för det livet ut, säger hon.

En del har lämnat tillbaka hjälpmedel för att i stället köpa själv eftersom det blir mycket billigare. Till exempel dörrklockor, brandlarm och liknande.

– Men att köpa hörapparater på en privat klinik är en stor utgift, säger Elin.

2020 gav abonnemangsavgiften en intäkt till regionen på 17,1 miljoner kronor.

Region Örebros högst ansvariga sjukvårdspolitiker, Karin Sundin (S), säger till Auris att avgiften har fått den effekt man önskade:

– Ett viktigt motiv till beslutet var att alla som behöver personliga hjälpmedel ska ha samma avgift oavsett vilken funktionsnedsättning man har eller vilket hjälpmedel eller hur många hjälpmedel man behöver. I dag har vi ett mer rättvist system, där alla betalar en avgift för att få den service ett hjälpmedel innebär.

HRF håller inte med om att systemet är rättvist.

– Vi kan aldrig acceptera att politiker vill undergräva vår lagstadgade rätt till hörselvård på detta sätt, säger Mattias Lundekvam förbundsordförande HRF.

Text: Ulrika Nilsson Foto: Vafintfoto