Ingången till utställningen Segerns pris på Armémuseum.
Vad är ljudarkeologi?
– Man kan säga att det är när man går väldigt djupt in för att försöka återskapa hur det har låtit på olika platser och vid olika tillfällen under historien för att även med hjälp av ljud förstärka känslan och skapa en historisk bild av platsen, säger Erik Brattlöf, ljuddesigner.
Hur gick ni till väga?
– I det här fallet har det varit många personer inblandade som har gjort grundarbetet, till exempel forskare och kulturhistoriker från Armémuseum och Riksarkivet. Sedan har det varit en arbetsgrupp hos oss.
– Man måste försöka lägga pussel och skapa sig en bild av platsen och ta hänsyn till exempel till hur kyrkklockorna lät, om det fanns hästar eller bilar, vilka material fanns i vägar och hus, fanns det krogar och förekom det musik i närheten?
– Avsikten är att besökare ska uppleva det som att de är på plats när paraden drar förbi.
Hur fick ni fram autentiska ljud?
– Vi försökte vara så naturtrogna som möjligt. Till exempel hade forskarna letat fram gamla musikstycken från 1700-talet och när musiker spelade in den på nytt använde vi skalmeja, ett blåsinstrument som fanns på den tiden.
– Vi åkte också runt till kyrkor som fanns i Stockholm på 1700-talet och
spelade in klangen från kyrkklockorna.
Skulle det märkas om man fuskar och tar vilken kyrkklocka som helst?
– Ja, det tror jag. I alla fall så kommer det att kännas mer äkta om man försöker vara noggrann med så många små detaljer som möjligt.
– Men det är viktigt att redan vid planeringen bestämma sig för vilken typ av upplevelse man är ute efter och hur pass historiskt korrekt det måste vara.
Vilka praktiska problem fanns det?
– En hel del. Det var till exempel inte solklart om det fanns fiskmåsar i Stockholm på 1700-talet. Ljudet är anpassat till museilokalens akustik och det var en utmaning.
– Det är stenvalv med stengolv och vi får inte lägga ut mattor eller sätta upp teknisk utrustning hur som helst.
Ska man bevara gamla tiders ljud?
– Jag tycker att det är väldigt intressant och det är något man inte alltid tänker på. Hur skulle till exempel Stockholm låta om det inte fanns någon biltrafik?
– Men jag jobbar med ljud hela dagarna så jag är kanske lite partisk.
Är det här något du brukar jobba med?
– Det har varit något av ett pilotprojekt tillsammans med Armémuseum. Huvudsakligen arbetar jag med att producera ljud till filmer och dataspel.
Erik Brattlöf
Ålder: 32.
Bor: Stockholm.
Yrke: Ljuddesigner, interaktiv producent på Red Pipe som producerar musik och ljuddesign till bland annat filmer och dataspel.
Utbildning: Examen i ljud- och musikproduktion vid Dalarnas högskola.
Har ni vid planeringen haft någon tanke på personer som störs av ljud?
– Det var inget som direkt diskuterades. Men ljudet får inte vara för högt. Det ska vara ett bakgrundsljud som inte är påträngande och som inte stör dem som vill kunna prata.
– Man får till exempel se till att försöka undvika vissa frekvenser och planera hur högtalarna ska vara riktade. Personalen har också möjlighet att stänga av ljudet.
Peter Zander, chef för enheten produktion och pedagogik på Armémuseum, säger till Auris att museet ligger lite efter när det gäller tillgänglighetsarbetet, men att det är något man jobbar på.
– Det finns slinga i hörsalen där vi ordnar föredrag. Vi har för närvarande tyvärr inte någon bärbar utrustning med slinga att låna ut, men vi har en grupp som jobbar med tillgänglighet och jag ska ta upp det med dem, säger han.
– För dem som blir störda finns möjlighet att be personalen att stänga av bakgrundsljudet. Vi brukar till exempel själva stänga av i samband med visningar.