Lärande på distans kan vara ett lyft

Omställningen till distansundervisning gick väldigt fort, trots det hade alla berörda skolenheter krav på sig att skapa förutsättningar för alla elever utifrån deras behov.

– Generellt kan man se att det fungerat ganska bra för den som har hörselnedsättning. En del har upplevt att miljön blivit lugnare när de får sitta hemma, säger Annika Lilja, samordnare på SPSM, Specialpedagogiska Skolmyndigheten.

SPSM sammanställde så snart de kunde tips på sin webbsida om hur man kan jobba med distansundervisning för personer med hörselnedsättning och elever som använder teckenspråk.

Det handlar bland annat om att göra eleven delaktig, att elevhälsan är inkopplad, att man har rätt tekniska förutsättningar som hörteknik, bra ljud och ljus och bildförhållande och använda fungerande samtalsteknik.

– Vi upplever att gymnasierna har varit mer förberedda digitalt än till exempel SFI. Där har dessutom flera studerande kanske bara en mobiltelefon att jobba med, säger Annika Lilja.

Skolinspektionen har intervjuat 45 rektorer om hur distansundervisning fungerat och det har inte framkommit något i den inspektionen om att elever med hörselnedsättning skulle vara en utsatt grupp.

De förfrågningar SPSM gjort bland hörselpedagoger har inte heller tytt på detta.

– Den det behövs fler utvärderingar, vi behöver få fler röster från både elever och lärare, säger Annika Lilja.

Hur har det varit att driva distansundervisning för elever med hörselnedsättning?

Auris ställde frågan till tre skolenheter.

Britt-Marie Kekonius, Utbildningsförvaltningen, gymnasieavdelningen. Hörsel- och synpedagogiska navet som jobbar mot Stockholms två gymnasieskolor med hörselanpassning:

– Våra gymnasier har jobbat på ungefär som vanligt, men via distans. Vi använder hörselutrustningar med mikrofon till läraren och elever, samt mottagare till elever med hörselnedsättning.

– Den digitala situationen liknande eftersom man talar en åt gången, eleverna kan ställa in datorn så de hör på bästa sätt, miljön är lugn och kommunikationen med läraren kan vara rak och tydlig. Vi har låtit eleverna tycka till om distansundervisningen och för vissa elever har coronatiden varit ett lyft, deras närvaro har ökat och även deras prestationer.

– Andra elever upplever det jobbigt att mycket måste upprepas, eller när lektionen måste börja om på grund av tekniska problem, eller att lärarens planering inte håller. Det är helt individuellt, inte beroende av specifika behov, säger Britt-Marie Kekonius.

 

Jörel Bergström, rektor Riksgymnasiet i Örebro:

– Vi har haft en oanmäld inspektion utifrån corona och har fått bra omdömen. Skolan har bedrivit distansundervisning enligt ordinarie schema, där lärarna undervisar via skolans digitala lärplattform och använder tekniska lösningar som möjliggör att alla elever kan se varandra, lärare, teckenspråkstolk samt eventuella digitala presentationer samtidigt.

– Vi har skickat hem teleslingor till elever som har behövt det. För att skapa en rimlig arbetsbörda för både elever och lärare men ändå få underlag för bedömning använder lärarna inlämningsuppgifter i större omfattning. Vi har låtit elever beskriva med teckenspråk och filma in svar om det behövs. Arbetsplatsförlagd undervisning har fortsatt, men i mindre grupper.

En utmaning har varit att eleverna ställer färre frågor än tidigare och många har saknat den sociala samvaron och det mervärde den ger för inlärning. Men samtidigt har det passat många elever bra att starta undervisningen ”i sängen” och kompetensen kring informations- och kommunikationsteknik har höjts.

– Vi har också stärkt vår känsla av att värdet av att vi finns som skola med våra anpassade miljöer är väldigt stort och svårt att ersätta, berättar Jörel Bergström.

Resonera och testa med eleven kring tekniken innan undervisning börjar.

Satu Ranuela, lärare och samordnare på Hörsel- och Dövenheten på Vux Huddinge:

– Vi har jobbat med individuell undervisning med vissa elever, undervisning i halv-
eller helklass kombinerat med individuella möten, och mycket visuellt stöd.

– Några problem vi har haft är att eleverna haft svårigheter att höra i videochatten, då det saknas hörhjälpmedel. Att titta på datorn hela dagarna har också varit ansträngande och givit trötthet, huvudvärk och spänningar.

– När mycket kraft går åt till att begripa vad som sagts finns det inte ork att koncentrera sig på samtalet mellan studiekamraterna, vilket drabbar den lärande interaktionen. Distansundervisning i grupp är alldeles för beroende av hörsel för elever med grav hörselnedsättning, vilket påverkar måluppfyllelsen negativt.

– I framtiden ser vi behov av undervisning på plats parallellt med det digitala och ännu fler visuella inslag.

– Fördelar har varit att distansundervisningen medgett att eleverna kunnat fortsätta gå i skolan under coronapandemin. och att eleverna verkligen lärt sig använda digitala verktyg.