Audionom kritiserar decibelgränser

Audionomen Erik Nästesjö Todd är kritisk till att så kallade decibelgränser fortfarande används i flera landsting för att avgöra vem som får hörapparat.

Ett audiogram säger inte allt om hur en person hör.
Mostphotos
Publicerad i Nummer 1 · 2018

Decibelgräns innebär att landstinget använder audiogrammets tonmedelvärde för att avgöra om en person är berättigad till hörapparat. Det är något som såväl HRF som många audiologer länge har kritiserat.

Audiogrammet visar tonmedelvärde 21 decibel på bästa örat (röd) och 53 decibel på det andra (blå). En person med detta audiogram skulle kunna nekas hörapparat i Skåne. Där är gränsen 25 decibel på bästa örat, eller 60 decibel på det andra.Audiogrammet visar tonmedelvärde 21 decibel på bästa örat (röd) och 53 decibel på det andra (blå). En person med detta audiogram skulle kunna nekas hörapparat i Skåne. Där är gränsen 25 decibel på bästa örat, eller 60 decibel på det andra.

 

Det var vanligare att landsting använde decibelgränser för cirka tio år sedan, men de finns fortfarande kvar. Till exempel i Skåne där Erik Nästesjö Todd, 28, arbetar som audionom sedan hösten 2017.

– Audiogrammet speglar inte de praktiska besvär som patienten upplever. Tonmedelvärdet är ett
väldigt grovt mått och det är inte säkert att en person som till exempel hör bra i basen och dåligt i diskanten uppfyller kravet.

– Det är också stor skillnad mellan olika personers behov beroende på hur deras vardag ser ut.

Är det något speciellt fall som gjort att du har reagerat?

– Under min korta tid som audionom har jag stött på en del frustrerande fall. Ett fall kommer jag aldrig att glömma. Det var en man med uttalad hörselnedsättning, särskilt på ena örat. Han var hoppfull om att hörapparater skulle hjälpa honom att höra bättre och bli mer delaktig i relation till vänner och familj. När han fick veta att han inte var berättigad hörapparater blev han både förbryllad och besviken.

– För mig som audionom var det inte alls kul att ge ett sådant besked eftersom jag visste att han antagligen hade fått god hjälp av hörapparater. 

Hur vanligt är det att det blir så här?

– Det är svårt att säga. Från kolleger har jag hört allt från ”ganska ofta” till ”enstaka gånger”. De flesta patienter som är motiverade till att prova hörapparater kommer över gränsen.

– Däremot blir det tufft för dem som har stora hörselbesvär men som likväl inte kommer över decibelgränsen.   

Brukar audionomer diskutera det här?

– På audionomutbildningen i Lund hålls diskussionen vid liv och de audiologiska experterna där är rörande enade om bristerna i regelverket. Som kliniker stöter man förr eller senare på dilemmat där man måste väga patientens behov mot det gällande regelverket. Detta innebär en moralisk stressfaktor som ofta kombineras med tidsstress.  

Hur kom det sig att du blev audionom?

– Innan jag blev audionom har jag främst jobbat som personlig assistent och vårdbiträde. Jag har arbetat som audionom sedan september.

– Jag håller också på med ett eget projekt som jag kallar ”Hos Audionomen”. Det ska mynna ut i en hemsida med underhållande material som animerade filmer, ljudsimuleringar, goda råd och annat som kan vara relevant.  stefan andersson

Fotnot: Decibelgränser finns i följande landsting/regioner: Skåne, Gotland, Gävle­borg, Sörmland och Västmanland. Källa: Hörsellinjen.

Annonser

view counter