Sjukvård problem för hörselskadade

Kontakter med sjukvården kan vara problematiska för personer med nedsatt hörsel. Personalen har ofta dålig kunskap om vad det innebär att höra dåligt.

För patienter med hörselnedsättning kan det vara svårt att uppfatta vad vårdpersonalen säger.
Mostphotos
Publicerad i Nummer 6 · 2013

Det finns tillfällen då det är extra viktigt att uppfatta det som sägs. Ett läkarbesök är ett sådant. Eller en vistelse på sjukhus för behandling av sjukdom eller skada.

Att inte uppfatta vad personalen informerar om i ett sådant läge kan skapa oro och otrygghet.

Vården är inte anpassad för att möta personer med nedsatt hörsel. I vårdsalar eller besöksrum finns inte hörselslinga. Information ges oftast muntligen och för frågor eller kontakt hänvisas till telefon, där det ofta krävs att man tar sig igenom många val som läses upp av en röst.

Stressade läkare sitter vända mot en dataskärm i stället för att tala med ansiktet vänt mot patienten.

På vårdavdelningar kan personliga hörselhjälpmedel bli liggande oanvända för att ingen vet hur de fungerar.

Trots att det är cirka 1,3 miljoner i Sverige som har en hörselskada får personal som arbetar inom vård och omsorg sällan utbildning inom detta område.

Malin Hall är undersköterska och även legitimerad audionom. Hon berättar om sina egna erfarenheter:

– Jag har aldrig som vårdbiträde eller undersköterska fått utbildning eller någon annan kunskap om vad en hörapparat betyder för den hörselskadade, hur den ska skötas eller vem man kan vända sig till om den inte fungerar.

– När jag arbetade inom äldreomsorgen såg jag ofta hörapparater som låg i lådan på nattduksbordet och ingen som jag arbetade med förstod sig på dem. Jag minns att vi vände och vred på dem och om de pep så trodde man att de var trasiga.

Halin Hall.Halin Hall.

2004 utbildade hon sig till audionom och det har hon arbetat som fram till i våras, då hon började studera till yrkeslärare med inriktning på vård och omsorg.

– Det var när jag läste till audionom som jag förstod konsekvenserna av att vi vårdbiträden och undersköterskor inte klarade av att hjälpa de gamla med deras hörselhjälpmedel. Och att deras livskvalitet försämrades på grund av att de inte längre kunde kommunicera med vare sig sina anhöriga eller med andra boende eller med personalen.

I framtiden kommer Malin Hall att undervisa bland annat blivande undersköterskor.

– Min förhoppning som vårdlärare och audionom är att mina elever och min skola får kunskaper kring hörsel och hörselskador, hörapparater och kommunikation, berättar hon.

 Hur kan man göra för att öka kunskapen om hörselskador inom vården?

–  Det borde bli en del i utbildningen för undersköterskor och sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och gärna läkare också förstås. Det krävs också mer forskning om hur det påverkar människor att inte höra, tycker hon.

En samtalsförstärkare är en billig investering som kan hjälpa många.

Malin Hall påpekar att det finns en enkel lösning som skulle kunna hjälpa många.

– En samtalsförstärkare är enkel att använda och kräver ingen utprovning hos audionom och är billig, kostar cirka 1 000 kronor. Det är en billig investering som kan hjälpa många människor.

En samtalsförstärkare består i stort sett av en mikrofon och ett par hörlurar. Den drivs med batteri, har en av- och på-knapp och en volymratt.

Hörselskadades Riksförbund har uppmärksammat problemet.

– Under kongressperioden ska vi verka för att hörselskadekunskap inkluderas i olika utbildningar, berättar Marianne Rogell Eklund, intressepolitisk enhetsansvarig.

– Just nu deltar vi i ett standardiseringsarbete som initierats av socialdepartementet och som går ut på att vården av äldre ska bli bättre, fortsätter hon.

För dem som kan använda sina hörapparater eller cochleaimplantat under vårdbesöket kan det ändå vara svårt att uppfatta det man behöver höra, på grund av buller och dålig ljudmiljö.

Detta påverkar inte bara patienter utan även personalen som vistas i miljön varje dag.

Man har funnit att ljudnivån har ökat med 15 decibel de senaste 40 åren, bland annat på grund av mer teknisk utrustning.

– Det finns studier som visar att koncentrationsförmågan sänks vid dåliga ljudmiljöer vilket inte är bra med tanke på personalens komplexa uppgifter, berättar Maria Quinn som arbetar med ljudanpassning av vårdmiljöer på akustikföretaget Ecophon.

Hon berättar också att hjärtintensiven i Huddinge genomförde en ljudsanering med mycket gott resultat för ett par år sedan.

Auris har även skrivit om thoraxintensiven på Akademiska sjukhuset i Uppsala som förbättrat ljudmiljön.

Annonser

view counter