Så jobbar SVT med ljudet

Onödiga bakgrundsljud i tv irriterar många hörselskadade. Sveriges television, SVT, arbetar mycket med hörbarhet och det kan löna sig att klaga.

Niklas Antonell, ljudmixare, och Olof Appelqvist, chef för SVT Efterbearbetning.
Stefan Andersson
Det finns många möjligheter att ställa in ljudet.
Stefan Andersson

SVT Efterbearbetning

Omkring 40 personer arbetar med att se till att inspelat och inköpt material är korrekt och är klart för sändning vid rätt tidpunkt. Av dessa är sex ljudmixare.

En ljudmixare producerar i genomsnitt cirka 28 minuter färdig programtid per dag.

Alla program gås igenom en sista gång före sändning. Då kollas bild, ljud (specifikt hörbarhet) och även undertextning.

Publicerad i Nummer 1 · 2018

Olof Appelqvist är avdelningschef för Efterbearbetning på Sveriges television, SVT.

– Hörbarhet är det vi jobbar mest med. Våra tekniker går igenom alla program och kontrollerar att ljudet ligger rätt, både med mätinstrument och genom att lyssna. Alla program lyssnas också igenom en extra gång före sändning, säger han.

Det gäller såväl program som köps in från utlandet och program som SVT producerar själva. Ibland kan det bli en krock med vad programmets producent vill och det kan hända att de som gjort programmet ha hört vad som sägs så många gånger att de inte märker att det hörs dåligt.

– Producenten vill kanske skapa en viss stämning, men vi lyssnar efter hörbarhet och ibland blir det en förhandling. Det är producenten som har sista ordet, men till slut kommer vi nästan alltid överens, säger Olof Appelqvist.

Ibland har inspelningar gjorts under svåra förhållanden, till exempel utomhus i trafikbuller eller liknande.

– Men det går alltid att göra något, till exempel plocka bort brus för att lyfta fram talet.

Han säger att de ofta får in synpunkter på programmen, både positiva och negativa.

– Om vi får många klagomål på samma sak från flera tittare så försöker vi att göra något åt det. Det är bra när tittarna hör av sig. Ett sådant exempel var ”Fallet Kevin” om mordet som inträffade i Arvika 1988 och som sändes våren 2017. Hörselskadades förening i Arvika gjorde en namninsamling för att protestera mot det dåliga ljudet i programmet.

– Det var många som hörde av sig. Vi tittade igenom programmet i efterhand och höll med, därför mixade vi om ljudet till den version som finns på SVT Play.

Den genomgång teknikerna gör av programmen är noggrann. Olof Appelqvist berättar att en tekniker i genomsnitt producerar omkring 28 minuter programtid per dag.

En av teknikerna som arbetar på SVT Efterbehandling är Niklas Antonell.

– Det är ibland en avvägning mellan hörbarhet och stämning i programmet. Mixar man bort allt bakgrundsljud eller all musik tappar man känsla. Men det måste gå att höra vad som sägs, annars kan vi lika gärna strunta i att sända programmet.

– Men personligen tycker jag inte att det brukar vara några problem att komma överens, säger Niklas.

– En sak som kan vara viktig att tänka på är valet av musik. Om musiken ligger i samma frekvensområde som rösten är den mer störande. Så ibland kan musikvalet vara viktigare för hörbarheten än volymen.

Inköpta program eller inslag, från till exempel BBC, dubbas ibland till svenska. Då kan det uppstå krockar med bakgrundsljudet på grund av att det ibland behövs längre tid att säga något på svenska än på engelska.

– Titta här, säger Niklas och pekar på två markeringar i ljudbehandlingsprogrammet. Det här är den engelska meningen, den är fem sekunder, och här är den svenska som är nästan tio sekunder.Dessutom hörs i allmänhet engelska bättre än svenska.

Utrustningen i ljudrummet är avancerad men kan kopplas om för att lyssna med enbart tv-högtalare.

– Hur mycket man än mäter ljudet så måste man lyssna också. Ett visst ljud kanske inte är så högt, men kan ändå upplevas som störande, säger Niklas Antonell.

Annonser

view counter